Syskonen Jonsson - Nils (1823-1907)

Så har vi nått fram till det sista inlägget om syskonen Jonsson, som ska komma att handla om yngste sonen Nils. Att jämföra livsöden utifrån vad arkiven berättar är nog varken rättvist eller värdigt, men skulle vi ändå ge oss på det så tror jag att Nils öde kan te sig som det sorgligaste av dem alla...

Nils - född den 30 november 1823 i Själevad, död den 27 april 1907 i Härnösand

Födelsenotis för Nils den 30 november 1823,
Bonden Jon Johanssons och hustru Sara Ersdotters i Öfverbilla son.

Jonas och Saras yngste son Nils är sist att lämna föräldrahemmet i Åte (förutom Eric då, som blir kvar till ålderns höst). Mot slutet av 1830-talet tar han tjänst som dräng på en gård i byn Berg. Här noterar prosten Holm på latin om Nils ”Nulla facultate laboris”, vilket rakt översatt betyder ”ingen möjlighet sysselsättning”. Det är oklart vad som menas med detta, men 1842 tar Nils i alla fall tjänst som dräng på en gård i byn Själand och ytterligare något år senare återfinns han som dräng i Wägersta. 

Nu sker något som var ack så vanligt förr, men som förvillar oss som släktforskar långt senare: Nils flyttar tillbaka till gården i byn Berg och i samband med det noterar prosten Holm fel födelsedatum för honom: den 30 april 1823. Hade vi inte följt honom noga för varje flytt mellan byarna i Själevad hade vi nog tappat bort honom här, men nu kan vi fortsätta att följa Nils genom det felaktiga födelsedatumet och ser att han flyttar till byn Överhörnäs i mitten av 1840-talet.

År 1848 antas Nils, nu i 25-årsåldern, som båtsman i Norrlands 2:dra Båtsmanskompani. Han tilldelas ett torp i byn Mäland i Skogs socken och får lägga till efternamnet Herrskog, vilket var den rote han tillhörde.

Nils bor ensam på sitt båtsmanstorp i tio år innan han kring midsommar 1859 gifter sig med Greta Lisa Danielsdotter (född 1807) från byn Gallsäter i Skogs socken. Greta Lisa är över 50 år gammal, men flyttar direkt från föräldrahemmet till Nils båtsmanstorp. (Greta Lisas far dog månaden innan giftermålet och modern dör året därpå, säkert har detta med Greta Lisas flytt hemifrån att göra. Kanske behövde helt enkelt Nils en hustru i hushållet och Greta Lisa någon som försörjde henne?) Några gemensamma barn kommer Nils och Greta Lisa inte att få, av naturliga skäl. 

Ett knappt år efter giftermålet, i maj 1860, blir Nils avskedad från flottan i samband med Generalmönstringen ”på grund av dåligt uppförande”. 

I kolumnen till vänster i flottans rullor återfinns "Afgångsanteckningar" för båtsman No 5 Herrskog:
"Nils Jonsson, Afskedad vid Generalmönstringen den 22 maj 1860 på grund af dåligt uppförande."
Kolumnen till höger anger vem som fick ta över som båtsman No 5 Herrskog efter Nils.

Det verkar inte vara någon engångsföreteelse som utlöser denna drastiska åtgärd, Nils tycks ha misskött sig ett tag. I Generalmönstringsrullorna noteras redan år 1856 att Nils inte infunnit sig till generalmönstringen, utan ”arresterats i Landsorten”. Åren därpå finns inga noteringar alls om att han ens mönstrat…

Efter avskedet från flottan verkar Nils beteende bara förvärras. Efter fem år som äkta makar separeras Nils och Greta Lisa när Nils blir intagen på hospitalet i Härnösand. Intagningsjournalen finns bevarad i arkiven och genom den kan vi följa hans första år som ”hospitalshjon” och få några svar på hur det egentligen är fatt med Nils.

Avskrift av Nils intagningsjournal från Hernösands hospital:

*

No 111 Nils Jonsson Herrskog, fd Kronobåtsman, 41 år gammal från Skogs församling af Wester Norrlands län

Intagen d. 17/5 1864 kl 3

Pat. är född d. 30de April år 1823 uti Själevads församling och är gift, men har ej några barn. Om hans föräldrar och slägtingar har ej enligt vederbörande pastors utsago oaktadt gjorda förfrågningar någon upplysning kunnat erhållas, likaledes är ingenting kändt rörande den sjukes barndom och utveckling. Han sjelf uppgifver, att föräldrarna voro bonden Jon Jonsson och hans hustru Brita Jönsdotter i Öfverbilla by af Själevads församling. År 1849 inflyttade han i Skogs församling, han har under sitt vistande den tiden städse njutit god helsa. Till sitt lynne har han visat sig häftig och uppbrusande, hvarvid åtminstone mot hustrun, ord och åthäfvor stundom öfvergått till handgripligheter. Uti den dåliga vandel för hvilken han gjort sig känd, hafva såsom förherrskande framträdt böjelser för såväl lättja och oärlighet, som för dryckenskap. För omkring 4 år sedan afskedades han för, oaktadt upprepade bestraffningar, fortgående oefterrättlighet från sin båtsmanstjenst. Någon egentlig orsak till den sinnessjukdom, hvaraf han nu lider, kan ej med säkerhet uppgifvas. Såsom sannolika orsaker kunna möjligen anses såväl den vrede och hämndkänsla, han fattat både mot dem som påyrkat hans försättande under förmynderskap, och mot förmyndaren. Som en förryckt inbillning, att hustrun undandolt tillgångar, som hon i boet medfört, om hvilka dock är allmänt kändt, att de aldrig funnits. Förnyade gånger lagligen tilltalad för stöld har han dock icke kunnat åt saken fällas. Ingen medicinsk behandling vidtagen. Tvångsmedel, såtillvida använda, som han under sista tiden stundom med en jernkedja varit fastlåst vid väggen.

Pat är lång och smärt till vexten. Ansigtsuttrycket är något, ehuru obetydligt, förvirradt, dess färg ljuslätt, ögats glans normal, pupillerna obetydligt centraherade, dock fullkomligt rörliga. Att han stundom lider af hallucinationer göres tydligt af de uppgifter han sjelf lemnar om stora hundar, som legat honom om halsen. Vid finnes organerna annars intet att anmärka. Sömnen god. Stundtals alldeles stilla och orörlig kan han i nästa ögonblick fara upp med temlig liflighet och (?) en stund, ofta utan sammanhang, serdeles vill slutet af en påbörjad tankegång blifva trasslig. På gifna directa korta och lättfattliga frågor svarar han klart ja eller nej. Han uppmärksammar väl, men tyckes likgiltig för hvad som försiggår omkring honom. Han är ordentlig och renlig, saknar ej lust för arbete, utan har de få dagar som han vistats härstädes, varit ute och sysselsatt sig med trädgårdsarbete. Muskelrörelsens kraft normal. Några för hans kända passioner eller griller hafva annan ej kunnat förmärkas. Temperaturen å hufvudet ej högre än normalt. Vid bukens och bröstets organer ingenting att anmärka. Pulsen slår omkring 70 slag i minuten. Matlusten god, tungan ej belagget. Se- och excreta normala, hullet er dinärt. Han tycker för närvarande nöjd med sin ställning och säger sig på framställd fråga hafva det mycket bättre här än under de sednaste 7 veckorna, hvarunder han vistades hos sin förmyndare i Mälanda by af Skogs socken. Behandling ingen. Vistas på den lugnare afdelningen.

27 vistas fortfarande ute om dagarne och arbetar.

21 Fortfarande lugn o flitig i sitt arbete.

20 ngt belaggad tunga (?). 

27/9 Har nu circa 12 dagar varit hängsjuk o ej velat arbeta, efter att förut hafva varit serdeles flitig i arbetet.

4 Idag åter ute på arbete igen (potatis-plockning).

31/10 Började idag med spinning nere å skrädderi-verkstaden.

1865 20/7 Fortfarande ute o sysselsätter sig med hvarjehanda (?) arbete.

1866 20/11 Ord. Ol. Rinicin (?).

1867 Han klagar öfver hufvudvärk. Ord. Pulv. Jil. Hydranga k´25. d. 27/2 herfrå (?) följde den 28/2.

18/10 Har idag feber och hufvudvärk. Ord. (?). 25/10 Hufvudvärken och febern fortfarande (?). 26/10 Ord. Acid. Fosforic (?) 3/11 Frisk får lemna sängen. 1868. Gastriqistmudes?

1872 d. 23/8 Pat har under sista året ständigt varit i arbete och visat flit och uthållighet. Ofta stojar och grälar han öfver sin ställning, vill ha penningar för sitt arbete. Klagar öfver dålig beklädnad. Har storhets griller, säjer sig vara Grefve den och den, men håller ej mycket på uppgifterna. Han är aldrig våldsam, men uppretar ofta de andra pat. genom sitt högljudda stoj och gräl. Han är fullkomligt förvirrad och säger aldrig något som är mening i, men (?) nästan jämt.

*

Nils blir kvar på hospitalet även efter den sista noteringen sommaren 1872, resterande journal har dock inte gått att finna. 

Den 29 december 1876 blir Nils änkling när hustrun dör, han är då alltjämt intagen på hospitalet och har inte träffat sin hustru på många år. (Sedan Nils blev intagen på hospitalet flyttade Greta Lisa samman med sin syster och de båda blev fattighjon i socknen på ålderns höst.)

Nils själv dör först den 27 april 1907, fortfararande intagen på hospitalet i Härnösand, 83 år gammal.

〰

Nils Jonsson tillbringar över halva sitt långa liv som hospitalshjon, ett till synes sorgligt öde. Förmodligen var det dock det bästa som kunde hända honom. När Nils togs in på hospitalet var mentalvården i ett brytningsskifte, där tidigare rätt tortyrliknande behandlingar av de sinnessjuka allt mer ersattes av tankar om god hygien, frisk luft, stärkande mat, rutiner och kroppsarbete. Detta verkar ju Nils ha mått bra av, trots allt. Alldeles i början av sin tid på hospitalet uppger han själv att han "hafva det mycket bättre här än under de sednaste 7 veckorna, hvarunder han vistades hos sin förmyndare". 

Gott så, tänker jag.