Vem var A. Johansson?

Att ägna sig åt släktforskning är att ägna många timmar åt att läsa gamla kyrkböcker. Ofta är detta en utmaning, eftersom de är handskrivna och i bästa fall avfotograferade och i sämsta fall mikrofilmade i något gammalt risigt format. Särskilt handskriften kan vara knepig, många präster skrev bedrövligt slarvigt och dessutom på gammelsvenska eller ännu värre - på latin. Det blir också generellt svårare ju längre tillbaka i tiden man söker sig att tyda kråkfötterna i böcker som genom åren blivit i allt sämre skick. Just därför blir man extra glad när man möter på en präst som skriver både tydligt och prydligt och verkar vara mån om att hålla ordning och struktur i sina kyrkböcker, det blir så oändligt mycket lättare för oss som läser så här långt senare! 

Det tar mig ett tag, men så småningom lägger jag märke till att kyrkböckerna i Skorpeds församling är ovanligt lättillgängliga från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. De är exemplariskt ordnade och handstilen är tydlig och vacker. Jag hittar nästan alltid vad jag söker på första försöket och har inga problem att tyda vad det står. Med tiden noterar jag också att samma präst återkommer vid dop, vigslar och begravningar: A. Johansson...

Det är A. Johansson som döper, viger och begraver mina förfäder i Skorpeds kyrka mellan slutet av 1880-talet och början av 1920-talet och det är A. Johansson som för dessa exemplariska kyrkböcker som jag ägnar så mycket tid åt att leta och läsa i. Jag blir därför lite nyfiken på denne A. Johansson och känner också att jag är lite tacksam mot honom, så i gengäld för allt han gjort för mina förfäder och för mig (genom att skriva så tydligt att jag kan läsa vad det står!) vill jag härmed ägna honom och hans familj ett eget litet inlägg och därmed svara på frågan: Vem var A. Johansson? 

Kyrkoherden i församlingen var sannerligen en central figur med makt i socknen förr. Det var han som döpte, konfirmerade, vigde och begravde församlingsborna. Det var han som höll husförhör med alla församlingsbor varje år. Det var han som utfärdade flyttningsbetyg för alla som ämnade flytta från socknen (och erhöll flyttningsbetyg för alla som flyttade dit) och det var han som höll koll på kyrkans alla räkenskaper. Säkert var det också honom man vände sig till i alla möjliga andra angelägenheter genom livet. Man kan mot bakgrund av detta tänka sig att kyrkoherden hade ganska bra koll på sina församlingsmedlemmar och en hel del inflytande över dem…

Detta inlägg ska handla om en man som var kyrkoherde i Skorpeds församling i 35 år. Dem han döpte i början av sin tjänst i Skorped hann förmodligen både gifta sig, få egna barn att låta döpas och i somliga sorgliga fall även begravas av A. Johansson under den här tiden. Många i min egen släkt har döpts, konfirmerats, vigts och begravts av A. Johansson. Han var verkligen en del av deras liv mellan slutet av 1880-talet och början av 1920-talet. 

Den sista förrättningen han gör för släktens del är faktiskt att döpa min farmor Anna den 22 augusti 1920:

Skorpeds kyrka

Innan jag berättar mer om kyrkoherden vill jag ge en liten historisk bakgrund till Skorpeds församling och kyrkan, det är ju trots allt en viktig del av A. Johanssons liv i Skorped. Och denna historia tar sin början för nästan 250 år sedan…

Efter framställan 1774 för att få bilda kapellag, fick Skorped 1775 regeringens tillåtelse att bygga kapell. Byggmästare var Per Zakrisson från Kubbe i Anundsjö. Kapellet låg något väster om nuvarande kyrkogården och hade en fristående klockstapel. Det var byggt av trä och invigdes den 9 juni 1776. Så småningom blev det både för litet och i så dåligt skick att man var tvungen att planera för en ny kyrka. När kyrkan skulle byggas fanns det stridigheter mellan byarna Lännäs och Mosjö. Bygdens mittpunkt fanns i närheten av Lännäs men om kyrkan byggdes där skulle invånarna i Djupsjö hamna för långt ifrån kyrkan och det fanns då en risk att de skulle få tillhöra Sidensjö istället. Efter regeringsdom vann Mosjö striden och grunden till den nya kyrkan lades 1840. Det gamla kapellet revs 1844 och klockstapeln 1847. Den nya kyrkan ritades av Lars David Geting i ren empire-stil och invigdes 1848. Den första gudstjänsten i den nya kyrkan hölls redan 1843 då långhuset var färdigt. 

Artikel i Post- och Inrikes Tidningar 1842.

Kyrkan består av långhus med torn i väster och sakristia i öster. Från gamla kyrkan finns en takkrona i trä som nu sitter i norra korsgången och en femarmad svarvad ljusstake i trä som nu står på predikstolen.

Skorped hörde till Sidensjö pastorat till 1869, då det blev ett eget pastorat. En egen kyrka hade då stått färdig och invigd sedan över 20 år. Ett eget kapell hade församlingen haft sedan 1776, egen predikant sedan 1779 och egen komminister från 1823.

Den förste kyrkoherden i det självständiga Skorped blev Matthias Gustaf Leufvenius åren 1869 - 1872. Han var född 1828 i Ockelbo och prästvigd 1857. Till Skorped kom han från Viksjö. 1872 blev han istället kyrkoherde i Stigsjö, där han avled 1890. 

Hans efterträdare åren 1874 - 1886, Edvard Reinhold Nydahl, var född i Arnäs och kom från Gudmundrå till Skorped. Han avsattes tydligen till följd av någon slags hämndaktion efter en tjänstetillsättning år 1886. Han återfick sitt ämbete 1892 och tjänstgjorde därefter i fyra andra ångermanländska socknar, varav sist i Nätra som vicepastor innan han dog 1901.

Som den tredje kyrkoherden i Skorped utnämndes Anders Johansson till kyrkoherde i Skorpeds församling 1887 och skulle komma att stanna i Skorped till sin död 1922. 

Det som här följer är berättelsen om Anders liv, så som jag finner den i arkiven.

Anders föds och växer upp 

Anders föds i Alster i Värmland den 10 juni 1848 som oäkta son till pigan Britta Cajsa Svensdotter Sandsten (född 1814-05-14) i Rotnäs. Fader uppges vara en av drängarna på samma gård i Rotnäs, Johannes Andersson (född 1826-12-17):

När Anders föds har hans mor redan en oäkta dotter, Cajsa, född den 18 maj 1845: 

Notera drängen (fadern) Johannes överst och sonen Anders underst i bild, samt storasystern Caisa och modern Britta Caisa ovanför.

Kort efter Anders födelse flyttar han med sin mor och syster till en annan gård i socknen, bort från fadern Johannes. Det ska dock visa sig längre fram att Anders och hans far återförenas.

Brita Kajsa och de två barnen flyttar ofta under Anders barndom och bor inhyses på olika torp i socknen, där modern tjänstgör som piga. Jag anar mig till av svaga anteckningar i kyrkböckerna att modern i perioder lämnade barnen och tjänstgjorde på annan ort, säkert av ekonomiska skäl.

Anders syster Cajsa flyttar hemifrån 1860, 15 år gammal, för att ta tjänst som piga hos en grosshandlare i socknen. Tre år senare flyttar Anders själv iväg, även han 15 år gammal, för att bli dräng. Han arbetar sedan som dräng på flera olika gårdar de närmaste fem åren, bland annat hos brukspatron Carl Herman Lennartson på Rotnäs gård: 

År 1868 flyttar Anders, 20 år gammal, till sin fars gård och tar officiellt tjänst som dräng samtidigt som han tycks studera:

Fadern Johannes har vid det här laget blivit bonde, gift sig och fått flera barn.

Anders studerar

Fadern är vid det här laget bonde och hemmansägare med en stor och växande familj. Jag gissar därför att det är han som bekostar Anders studier. Från 1871 anges Anders enbart vara studerande, dräng är överstruket, men han är fortfarande skriven på faderns gård:

Det finns också en notering i kyrkoboken om att han uteblev från mönstringen 1871, troligen upptagen av sina studier:

Anders bedriver nämligen studier vid Fjellstedtska skolan som var ett privat internatläroverk i Uppsala, grundat 1862 och nedlagt 1982, med syfte att förbereda för akademiska studier i teologi och sedan prästtjänst i Svenska kyrkan. 

Anders avlägger avgångsexamen som privatist vid Uppsala allmänna läroverk den 23 maj 1877 och skrivs samma år in vid Uppsala universitet där han avlägger teologie kandidatexamen 1879. 

Under studietiden är Anders alltjämt skriven hos sin far.

Anders blir präst

Anders avlägger prästexamen i Härnösand den 24 april 1880 och prästvigs följande dag. Han är därefter förordnad som vice pastor i Selånger under kyrkoherdens sjukdomstid. 

I augusti 1880 flyttar Anders enligt kyrkoböckerna formellt sett från faderns gård, fast han troligen har bott på internat i Uppsala under studietiden. Flytten går nu till Hede i Härjedalen. Den 15 augusti 1880 till den 1 maj 1883 tjänstgör Anders som tillförordnad pastor i Hede församling. Under samma tid är han vice komminister i Vemdalen under korta perioder. Han utnämns sedan till komminister i Vemdalen den 13 november 1882 och tillträder den 1 maj 1883. 

Anders gifter sig med Thekla

Som nytillträdd komminister i Vemdalen gifter sig Anders med Thekla Ingeborg Åström i Hedesunda kyrka den 7 september 1883: 

Hon är född i Delsbo och uppvuxen i Hedesunda, men har vistats i Hede periodvis mellan 1880 - 1883, så det är antagligen där de träffas. Thekla flyttar dock officiellt till Vemdalen från Hedesunda i samband med vigseln. 
Thekla är född den 1 december 1861 i Delsbo i Gävleborgs län. Hon är dotter till Kronolänsman Wilhelm Åström (1832 - 1915) och Eugenia (Jenny) Magdalena Djuberg (1832 - 1910) som fick totalt 8 barn. Wilhelm Åström studerade vid Uppsala universitet på 1850-talet, innan han gjorde karriär inom det militära för att senare bli kronolänsman i bland annat Delsbo och Hedesunda:

Theklas familj i Hedesunda vid tiden för vigseln med Anders.

I november 1884 flyttar Anders mor Brita Kajsa från Alster i Värmland till Vemdalen för att bo med sin son och sonhustru. Hon är då över 70 år gammal och har arbetat som piga och bott inhyses på olika soldattorp i Värmland i hela sitt vuxna liv. 
Jag får här en känsla av att Anders månade om sin ensamstående mor och ville ge henne ett gott avslut på ett långt och strävsamt liv, när han nu själv lyckats så väl i livet. 

Anders flyttar till Skorped, blir far och änkeman

Den 23 april 1887 utnämns Anders till kyrkoherde i Skorpeds församling, där han tillträder sin tjänst den 1 september samma år. 

Anders och Theklas förstfödda dotter Anna Jenny Elisabeth föds i Vemdalen den 14 maj 1887 och är bara några månader gammal när familjen flyttar till Skorped: 

Vemdalens kyrkobok vid utflytten.

Med sig från Vemdalen har de, utöver mor Brita Kajsa, även pigan Kerstin Jönsdotter (född 1862-09-26 i Vemdalen): 

Skorpeds kyrkobok vid inflytten.

I Skorped föds barnen Ragnar Wilhelm den 27 juni 1891 och Gerda Ingeborg Katarina den 23 oktober 1899:

När yngsta dottern är just fyllda fem år dör Thekla, den 25 november 1904, 43 år gammal av okänd orsak. Äldsta dottern är då 17 år gammal och sonen har fyllt 13:

Thekla dör bara fem dagar efter Anna Kristinas yngsta dotter Märta Linéa som jag berättade om i förra inlägget.

Bouppteckning efter Thekla

Bouppteckningen efter Thekla, från den 25 februari 1905, är omfattande och ger en ganska bra bild av livet på prästgården i Skorped. Det är ovanligt att se en förteckning av möbler rum för rum i bouppteckningar, men det förekommer antagligen när husen är så stora som här: 

Möbler m.m. i salen

I förmaket

I embetsrummen

forts. i embetsrummen

I köket

I kökskammaren

I södra vindsrummet

I norra vindsrummet

Lite intressant är även den omfattande uppsättningen av åkdon som prästen hade till sitt förfogande för resor runt om i församlingen året runt: 

Utöver alla möbler och åkdon och diverse bohag kan vi av bouppteckningen också utläsa att det i hushållet fanns bland annat 20 kg kaffe till ett värde av 18 kr (går åt mycket kaffe som präst!), 1 st lekstuga, blommor till ett värde av 15 kr, 1 st diamant till ett värde av 7 kr (!), 1 st korkmatta och diverse fönsterglas:

Bland fordringarna märks en post om ½ års kyrkoherdelön innestående om 1500 kr. Kyrkoherden tjänade alltså 3000 kr om året, vilket i dagens värde motsvarar ca 172 000 kr.

Tillgångarna i kyrkoherdens hem uppgick vid tiden för hustruns död till 10 405,40 kr (i dagens värde ca 596 900 kr). Dock uppgick skulderna till så mycket som 8956,36 kr (i dagens värde ca 513 780 kr) varav den största posten är ett lån i Hernösands Enskilda bank på 6400 kr, så behållningen blev inte mer än 1449,04 kronor (vilket ändå i dagens värde motsvarar ca 83 000 kr).

Man kan sammanfattningsvis konstatera att "oäktingen" Anders fick det gott ställt i livet, efter att ha givits möjlighet att studera och arbeta sig till en fin tjänst inom kyrkan.

Avslutningsvis gör änkemannen Anders följande tillägg i bouppteckningen, vilket jag tycker visar på en både händig och rättskaffens karl: 

Dessutom uppgav änkemannen att en del byggnader av honom uppförts på och för bostället, men att virket därtill tagits från kyrkoherdeboställets skog, ävensom en del plank och brädor, vilket ej upptagits till något värde, enär han ej ansåg sig hava full äganderätt till desamma.

Anders gifter om sig med Katarina

Anders och barnen lever ensamma (med tjänstefolket) i ganska precis fyra år innan han gifter om sig den 5 november 1908 med Katarina Erika Margareta Söderström (född den 22 januari 1871 i Skorped): 

Katarina är barnmorska till yrket och dotter till skräddaren Olof Söderström och barnmorskan Kristina Olofsdotter i Wallen, Skorped:

Anders har fyllt 60 år vid tiden för omgiftet och Katarina är nästan 38. De får inga gemensamma barn.

Under deras år tillsammans på prästgården ska Anders tre barn lämna boet men inga barnbarn hinna komma till världen innan Anders går bort långt före sin hustru.

Kyrkoherde Anders Johansson dör den 16 februari 1922 av hjärtkramp och åderförkalkning och begravs i Skorpeds kyrka den 2 mars 1922. Han blir 74 år gammal:

Änkan, pastorskan Katarina Erika Margareta, bor efter makens död kvar i Skorped till sin död den 25 augusti 1954 och uppbär resten av livet pension efter sin make. Hon blir 83 år gammal.

Hur går det för Anders barn?

Anna Jenny Elisabet

Dottern Anna Jenny Elisabet gifter sig den 10 oktober 1909 med bondesonen Jakob Jakobsson och flyttar till Mosjö:

Vigselnotis

Husförhörslängd

Sorgligt nog dör hon blott tre dagar efter bröllopet, den 13 oktober 1909, 22 år gammal av okänd orsak. Med tanke på den korta tidsutdräkten mellan vigseln (förrättad av hennes far) och dödsfallet gissar jag att det måste röra sig om någon hastigt påkommen händelse, typ en tragisk olycka. Det finns inga noteringar i kyrkböckerna om att hon led av någon sjukdom. 

Dotterns dödsnotis, antecknad i kyrkboken av hennes far...

Dödsbodelägare och närvarande vid bouppteckningen är den nyblivne maken Jakob Jakobsson och fadern, A. Johansson:

Jakob Jakobsson övertar så småningom faderns gård och bor ensam kvar i Skorped i tio år innan han flyttar till Säbrå (Härnösand) och gifter om sig 1919. Han får sedan fyra barn, varav två dör i späd ålder, innan han dör den 6 februari 1926 av hjärtfel. 

Ragnar Wilhelm

Sonen Ragnar Wilhelm flyttar till Stadsförsamlingen i Skellefteå den 12 mars 1917. I kyrkboken hemma i Skorped anges han vid den här tiden vara student, men i flyttningslängderna står det banktjänsteman. Förmodligen har han studerat medan han varit skriven hemma hos sin far och sedan fått en tjänst i Skellefteå att flytta till. Ragnar arbetar dock bara som banktjänsteman i Skellefteå i drygt ett och ett halvt år innan han sorgligt nog dör på Skellefteå lasarett den 5 oktober 1918, 27 år gammal. Som dödsorsak anges Spanska sjukan, som var en utbredd epidemi även i Norrland vid den här tiden. 

Gerda Ingeborg Katarina

Yngsta dottern Gerda Ingeborg Katarina flyttar till Kungsholmen i Stockholm den 10 februari 1921. Även hon anges vara student i kyrkboken och väl i Stockholm noteras hennes yrke (liksom broderns) vara banktjänsteman i Mantalsboken för Stockholms stad. Hon tycks bo inneboende på Kungsholmen tills i november samma år då hon flyttar vidare till Oscars församling på Östermalm. Ett par år senare, 1923, flyttar Gerda till Västra Frölunda i Göteborg. Den 6 januari 1924 gifter hon sig med Erik Gunnar Sundqvist (fil. kand. från Älvkarleby) och i mars 1925 föds sonen Sven Olof. Familjen flyttar till Gefle Heliga Trefaldighets församling den 12 december 1925 (här är även sonen född, så troligen bodde de här innan de formellt flyttade). Erik och Gerda får sedan fyra barn till inom loppet av fem år, 1926 – 1931, och flyttar så småningom till Bromma i Stockholm. Erik arbetar då som sekreterare för Svenska kyrkans diakonistyrelse. I början av 1950-talet skiljer sig Erik och Gerda. Alla barnen är vid det laget utflugna. Gerda bor efter skilsmässan kvar i Bromma och tar tjänst som kanslibiträde efter att ha varit hemmafru i alla år. Hon går i pension 1967 och flyttar till Vällingby i början av 1980-talet, där hon bor fram till sin död den 17 december 1988. Hon blir 89 år gammal.

Några avslutande ord...

Denna lilla utvikning i min släktforskning kom alltså att handla om en man som på inget sätt var släkt med mig, men som säkerligen betytt en hel del för mina förfäder. Som alltid är det speciellt att hitta ett gammalt fotografi av dessa personer, som jag ägnar mycket tid åt att lära känna så här hundra år eller mer senare:

Sommaren 1916 samlas en del av Önskans invånare för någon slags träff med kyrkoherden. Detta fotografi från tillfället finns i boken utgiven av Önskans bygdegårdsförening. 

Anders Johansson återfinns på andra raden, i mitten av bilden:

(Nedanför honom sitter för övrigt en för oss numera välbekant kvinna: Hulda Nilsson, gift Jonsson...)

Bland personerna på bilden finns även Per Zakrisson, min farmors far, (översta raden) och hans syster Maria (andra raden). Marias livsöde har jag ju redan berättat om, men nu är det äntligen dags för Per…