Syskonen Jonsson - Johan (1807-1868)

Vid det här laget i vår släktberättelse vet vi vad det blev av min farfars farfars far och mor, Jonas Jonsson och hustrun Sara. Vi har kunnat följa hur fattigdom och armod kom att prägla deras liv från den egna gården i Överbilla via inhysestorpet i Åte och slutligen till allmänningen i Sörböle och, för Saras del, de sista åren på socknens fattigstuga. I berättelsen om Jonas och Sara skymtade också de nio barnen förbi, vissa mer än andra. Eric känner vi rätt väl vid det här laget och även Sara Stina och hennes oäkta son har vi stiftat bekantskap med, men vad blev det av de andra syskonen Jonsson? Fick de lika eländiga livsöden som sina föräldrar? Både ja och nej, ska det komma att visa sig…

Innan vi tar reda på vad det är för omvälvande som händer i Erics liv på ålderns höst så ska vi nu backa bandet och i några korta inlägg följa de kvistar av den här släktgrenen som utgörs av Erics åtta syskon.

Nutida karta över Själevad där de flesta av alla byar som nämns härefter finns med.

〰

Johan - född den 19 februari 1807 i Själevad, död den 27 maj 1868 i Styrnäs

Födelsenotis för Johan den 19 februari 1807.
"Gifta Drängen Jon Johanssons och hans hustru Sara Ersdotters son Johan"

Jonas och Saras förstfödde son Johan (döpt efter sin farfar) föds knappt tre månader efter bröllopet. Enligt födelseboken är hans födelsedatum den 19 februari 1807, men någonstans längs vägen antecknar prästen fel datum i kyrkböckernas husförhörslängder så i hela Johans vuxna liv anges han vara född den 14 augusti 1807. Som äldste son är det Johan som blir först att lämna föräldrahemmet i Överbilla. En notering i husförhörslängden avslöjar att han flyttar hemifrån under 1823, 16 år gammal, för att ta tjänst som dräng på en gård i byn Haffsta i samma socken. 

Hos den gamle bonden Johan Johansson (född 1758) i Haffsta blir Johan kvar något år, innan han flyttar till Främmerbilla för att ta tjänst som dräng hos sin morbror, bonden Abraham Ersson (född 1795). (Om ni minns honom från första inlägget om släkten Stridsberg så får Abraham plikta för både fylleri och osämja med sin hustru. Det går så långt att äktenskapet upplöses av kyrkan till slut. Abraham gifter sedan om sig och får fler barn, men förlorar så småningom sin gård efter att ha fått plikta för ”tjufnad”.) Medan Johan bor hos morbrodern i Främmerbilla flyttar även hans lillebror Abraham hit. Abraham är bara i tioårsåldern vid den här tiden, så han noteras som ”gossen”. Gissningsvis sker flytten av lille Abraham i samband med att deras far förlorar gården hemma i Överbilla pga fylleri mm.

Inte långt därefter lämnar dock både Johan och lillebror Abraham morbroderns gård i Främmerbilla för att flytta till bonden Per Persson (född 1775) i Överbilla. Detta är samme bonde som utses till förmyndare över Jonas Jonsson och övertar hans gård. Per Persson tar sig alltså an även barnen Jonsson på sin gård, när Jonas och Sara förlorar allt för att bli inhyses. Abraham tycks bli kvar hos Per Persson när Johan flyttar vidare efter något år, denna gång till bonden Jacob Westerlund i Väster Alnäs. Både Westerlund och hans hustru är dömda för stöld, så det verkar inte vara någon välbeställd gård.

Johan blir bara kvar hos bonden Westerlund i ett år innan han återvänder till morbroderns gård i Främmerbilla. På förmyndarens önskan (enligt prosten Holms notering) flyttar han dock därifrån tämligen omgående. Kanske ansågs inte morbrodern vara något bra sällskap för Johan… Johan arbetar därefter återigen som dräng på en gård i Haffsta innan han återvänder till Jacob Westerlund, som numera är torpare i byn Öster Alnäs. När Westerlund flyttar tillbaka till byn Väster Alnäs följer Johan med och tar där i mitten av 1830-talet tjänst som dräng hos Anna, änka efter torparen Per Johansson, som bor granngårds. Här blir han kvar i några år. 

I början av 1840-talet flyttar änkan Anna från socknen och Johan blir dräng i en granngård, hos torparen Johan Jonsson. Torpare Jonsson dör dock 1844 och änkan har därefter antingen inte möjlighet att ha drängen Johan kvar eller vill hellre städsla en yngre dräng, för prosten Holm noterar om Johan ”utan försvar 45”. Johan har alltså ingen sysselsättning under en period 1845, vilket var emot dåtidens regelverk. Kanske får denna arbetslöshet Johan att fundera över framtiden. I över 20 år har han tjänat som dräng på gårdarna runt om i socknen, han är nu närmare 40 år gammal och vill kanske ordna det bättre för sig inför ålderdomen (medelåldern för män i Sverige var vid den här tiden ca 45 år…). Säkert är Johan sliten efter många år av hårt arbete, så utsikterna att få någon ny tjänst som dräng kan vara små. Alternativet är då att som försvarslös låta sig omhändertas av socknen, arbeta efter förmåga på prosten Holms arbetsinrättning och bo inhyses och fattig, så som Johan vid det här laget sett föräldrarna och brodern Eric göra under många år. Inga lockande framtidsutsikter direkt… 

Hösten 1845 dör Johans far, Jonas Jonsson, och modern Sara och syskonen Eric och Sara Stina faller ännu lite djupare ner i armodet. Kanske finns Johan där för dem då och bistår dem med vad han kan? Mot slutet av året fattar han dock ett beslut om sin framtid som innebär en vändning för honom själv.

Av sockennämndens protokoll den 6 december 1845 framgår att ”Drängen Johan Jonsson i Wester Alnäs har begärt sockenförsvar som sockenglasmästare, hvartill församlingen gaf sitt bifall, med villkor att han icke får skrifva någon dräng.”

Johan lämnar alltså sin tillvaro som åldrande dräng för att utses till sockenglasmästare. Han bor därefter kvar i Väster Alnäs, men kan då försörja sig själv och blir inte omyndigförklarad. I samband med att Johan utses till sockenglasmästare lägger han också till efternamnet Billander. Kanske som en markering mot sitt förflutna, att han är en annan person nu?

Johan Billander verkar som sockenglasmästare resten av sitt liv. Han gifter sig aldrig och får inga barn. Johan blir drygt 61 år gammal (enligt sitt ursprungliga födelsedatum) och dör under en vistelse i Styrnäs hungeråret 1868. Som vi minns frös ju skörden bort sommaren 1867 och även om våren 1868 är fin i Västernorrland finns inte mycket att äta efter föregående års missväxt. Sommaren som därefter följer ska dessutom komma att präglas av en tropisk hetta som praktiskt taget bränner bort årets skörd. Åren i slutet av 1860 talet kallas inte svältåren utan anledning… Men den tropiska hettan och den fortsatta hungersnöden slipper Johan Billander uppleva, han somnar in den 27 maj 1868.

Dödsnotis för f.d. Glasmästaren Johan Billander, den 27 maj 1868,
60 år, 9 månader och 13 dagar gammal (enligt det felaktiga födelsedatumet).

〰

Så var berättelsen om Jonas och Saras äldste son till ända. Året efter Johan föddes ju Eric, som vi ska återkomma till lite senare. I nästa inlägg ska vi istället stifta närmare bekantskap med systern Sara Stina och, kanske framför allt, med hennes oäkta son Johan Eric (som auktionerades ut som fattigbarn, om ni minns?)...