Om det förra inlägget blev kort i brist på information i arkiven blir detta inlägg desto längre. Vi har nu kommit till slutet av Elins liv, ett slut som vi kan få en ganska god bild av utifrån bevarade handlingar i arkiven. Tack vare en fantastisk arkivarie på Stockholms stadsarkiv (som berördes av berättelsen om Elin och inte gav upp trots en hel arbetsdag av idogt detektivarbete, utan löste arkivgåtan på övertid med lite kreativt tänkande...) är Elins slutliga öde inte längre bortglömt...
Torsdagen den 28 mars 1929 beger sig Elin till pastorsexpeditionen i Kiruna för att be om ett flyttningsbevis. Hon har bestämt sig för att flytta till huvudstaden. Varför flytten går just nu och just till Stockholm kan vi inte veta med säkerhet. Vad vi dock vet nu i efterhand är att Elin är gravid vid den här tiden. Förmodligen befinner hon sig tidigt i graviditeten, men vi kan nog anta att hon vet om sitt tillstånd. Och om så är fallet kan ju flytten ha med den situationen att göra. Kanske flyttar hon från en ohållbar situation. Kanske flyttar hon också till en lösning som hon hoppas ska leda till något nytt och bra. Det verkar iallafall som att hon gör flytten ensam, några andra tecken finns inte i arkiven.
 |
| Utflyttningsnotisen i Jukkasjärvi församling. |
 |
| Inflyttningsnotisen i Storkyrkoförsamlingen. |
Flyttningsbeviset dateras den 28 mars enligt respektive församlings flyttningsbok, men dokumentet (som alltså utfärdas i Kiruna och lämnas in i Stockholm) har inte återfunnits i arkiven. Själva flytten dateras dock till den 17 april, alltså nästan tre veckor senare. Hur kommer det sig? Finns det en del kvar att ordna med när hon hämtar ut flyttningsbeviset? Tar det längre tid än planerat? Eller hinner hon ångra sig både en och två gånger däremellan? Tanken har också slagit mig att hon kanske besöker familjen i Skorped under några dagar på vägen mellan Kiruna och Stockholm, jag hoppas innerligt det eftersom det i så fall blir sista gången de träffar henne…
 |
| Kiruna station vid tiden för Elins avfärd. |
 |
| Centralstationen i Stockholm vid tiden för Elins ankomst. |
 |
| Centralstationen i Stockholm idag. |
 |
| Vänthallen på Centralstationen på 1920-talet. |
 |
| Vänthallen på Centralstationen idag. |
*
Vad är det då för samhällelig kontext Elin lever i vid den här tiden, alldeles i slutet av 1920-talets glada efterkrigstid? Det många förknippar med just årtalet 1929 är väl den stora börskraschen på Wall Street i New York på hösten, som blir starten för den stora depressionen, men det händer så klart en hel del annat också (klicka på länken nedan för en sammanfattning):
Den aktuella samhällsfråga som ligger närmast berättelsen om Elin är framför allt den om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp. Såväl preventivmedel som abort är strängt förbjudet i Sverige vid den här tiden, och ett bra tag framöver, men debatten är livlig och det finns en hel del starka förespråkare av ett avskaffande av dessa förbud, bland annat de första kvinnliga riksdagsledamöterna.
 |
| DN januari 1929. |
 |
| DN april 1929. |
En välkänd förespråkare för preventivmedel och abort vid den här tiden är Elise Ottesen Jensen. Jag rekommenderar att här göra en liten utvikning för att läsa om hennes livsgärning innan vi återgår till vår Elin (klicka på länkarna nedan):
Elise Ottesen-Jensen - Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Elise Ottesen-Jensen - Wikipedia
*
Och Stockholm då, hur ter sig huvudstaden ut vid tiden för Elins vistelse här? Låt oss ta en liten titt, via Stadsmuseets fantastiska historiska fotografisamling, på platser som Elin mycket väl kan ha besökt eller sett (samtliga bilder nedan är tagna i slutet av 1920-talet):
Stockholm stad - Digitala Stadsmuseet
 |
| Vasagatan, utanför Centralstationen. |
 |
| Kungsträdgården. |
 |
| Strandvägen. |
 |
| Grand hotel. |
 |
| Automobil packad för långresa. |
 |
| Buss 4. |
 |
| Damer utanför NK-varuhuset på Hamngatan. |
 |
| Annons i DN april 1929. |
 |
| Annons i DN april 1929. |
*
Onsdagen den 17 april 1929 anländer alltså Elin till Stockholm, sannolikt efter en lång tågresa. Det är inte första gången hon är i huvudstaden, några år dessförinnan bodde ju hela familjen Stridsberg i Salem strax söder om stan, men säkert är kontrasten mot såväl Dorotea som Kiruna stor. Elins yrke anges nu vara servitris i församlingsboken, så förmodligen har hon fått tjänst här någonstans redan innan flytten (en anställning var ett krav för att få flytta in till en församling). Hennes adress i Stockholm anges vara Skottgränd 1 i Storkyrkoförsamlingen, dvs Gamla stan.
 |
| Gamla Stan med Skeppsbron och Skottgränd inringat. |
 |
| Skottgränd 1 vid markeringen. |
 |
| Skottgränd från Skeppsbron på 1920-talet. Elins port är ungefär vid den vita skylten på huset till vänster.. |
 |
| Skottgränd idag. Elins port är strax bortanför den svarta skylten på huset till vänster. |
 |
| Skottgränd 1, på första våningen bodde Elin. |
 |
| Skottgränd ligger till höger om det hus som numera är Hotell Gamla stan. |
Skottgränd är en smal gränd som förbinder Skeppsbron med Österlånggatan. Elin bor inneboende på första våningen. Hyresvärden heter Thorén (anges dock som Thorini på folkregisterkortet nedan). Kanske delar hon bostad med någon annan kvinna i samma ålder och livssituation?
Samtliga bilder av Gamla stan nedan är tagna i slutet av 1920-talet, dvs vid tiden för Elins vistelse här, och kommer från Stadsmuseets samlingar:
 |
| Gamla stan från Fjällgatan. |
 |
| Gamla stan från Slussen. |
 |
| Slussen från Gamla stan. |
 |
| Gamla stan från Slussen. |
 |
| Brända tomten i Gamla stan. |
 |
| Torghandel på Munkbron. |
 |
| Österlånggatan, vid S:t Göran och draken. |
 |
| Servitriser på restaurang Den Gyldene Freden (som legat på samma ställe i flera hundra år). |
*
Vi vet ju inte helt säkert vad Elin har för syfte med sin flytt till Stockholm. Kanske är det så, trots allt, att hon vid tiden för flytten inte vet om sin graviditet och faktiskt söker sig hit med målet att hitta sig arbete, bostad och en framtid i storstaden. Och kanske är det så, trots allt, att hon väl på plats överraskas av ett naturligt missfall med ödesdigra konsekvenser. Det är nämligen den version hon själv vill ge sken av så småningom, timmarna innan döden...
För det är ju så, vilket lika bra kan konstateras redan nu, att Elin kommer att vistas i Stockholm i bara några få veckor innan hon dör här, 25 år gammal. Exakt vad det är som händer under dessa veckor kommer vi aldrig att få svar på, men jag har genom mina efterforskningar bildat mig en uppfattning om vad jag tror är närmast sanningen och den ser inte riktigt ut som den version Elin lämnar på sjukhuset.
Det här är min teori:
Jag tror att Elin väljer att lämna Kiruna för att hon har hamnat i en svår situation (igen, även om denna gång skiljer sig från vad som hände i Dorotea…). Den här gången med en man som antingen inte kan/vill ha en relation med henne eller så är det hon som inte kan/vill ha en relation med honom. Hur som helst tror jag att hon inser att hon är gravid och kommer fram till att hon inte kan behålla barnet. Att bli gravid och få barn utom äktenskapet är fortfarande mycket skambelagt av samhället i slutet av 1920-talet, men kanske vill Elin inte behålla barnet av helt egna orsaker också.
Den bästa platsen i landet för att genomgå en abort under så anonyma omständigheter som möjligt vid den här tiden är förmodligen Stockholm. Eftersom hon inte ser någon framtid i Kiruna och inte vet vart hon annars skulle ta vägen bestämmer sig Elin för att söka sig en framtid i Stockholm. Gissningsvis får hon tag på arbete och boende genom annonser i tidningarna och när snön fortfarande täcker Kiruna men våren är i full blom i Stockholm genomför hon sin flytt.
 |
| Annonser i DN den 20 mars 1929. Kanske nappade Elin på annonsen längst ner..? |
 |
| Annonser i DN våren 1929, det var andra tider då... |
Väl på plats i Stockholm uppsöker Elin antingen en av stadens illegala abortörer eller så införskaffar hon hjälpmedel för att genomföra aborten på egen hand. Sådana instrument finns nämligen till försäljning i många butiker i stan och annonseras om i tidningarna.
Abort är helt förbjudet i Sverige vid den här tiden och straffet för så kallad fosterfördrivning är fängelse, för såväl abortör som den havande, även om många av kvinnorna får villkorlig dom. Bara några decennier tidigare var straffen betydligt hårdare. Trots detta stränga förbud säljs så kallade livmodersprutor och olika slags sonder helt öppet i affärerna under täckmanteln att de används för bland annat rengöring och vård av underlivet. Vad de egentligen är till för är dock allmänt känt. Livmodersprutan används för att spruta in olika lösningar med bland annat tvål i livmodern, för att framkalla missfall. Sonderna är instrument som förs upp i livmoderhalsen för att framkalla sammandragningar. För användning av dessa aborthjälpmedel behövs oftast en abortör, men många kvinnor experimenterar sig fram på egen hand för att slippa kostnaden och att avslöja sitt tillstånd för någon.
Alla notiser nedan kommer från DN under år 1929.
*
Exakt hur Elin går till väga vet vi inte, men någon gång kring valborgsmässoafton 1929, alltså ett par veckor efter ankomsten till Stockholm, tycks hon gå till handling. Det går åt helvete, för att använda kraftuttryck som ändå är något av en underdrift i sammanhanget…
Klockan 11 på förmiddagen den 7 maj 1929 inkommer Elin Götilda Stridsberg akut, i väldigt dåligt skick men vid medvetande, till Allmänna Barnbördshuset i Stockholm.
 |
| Allmänna Barnbördshuset 1920-tal. |
 |
| Allmänna Barnbördshuset 1930. |
 |
| Allmänna Barnbördshuset idag. |
(För historiken kring Allmänna Barnbördshuset, klicka här.)
 |
| Operationssal 1920-tal. |
 |
| Kvinnoavdelning på sjukhus 1920-tal. |
 |
| Kafferast för sjuksköterskor 1920-tal. |
Den bevarade journalen för Elin (som ibland kallades Ellen) i Allmänna Barnbördshusets arkiv avslöjar alla detaljer:
Avskrift av journalen (vissa ord har jag dock inte lyckats utläsa:
Ellen Götilda Stridsberg, 25 år och ogift, inkom den 7/5 kl 11 på fm och skrevs ut kl 15.20 samma dag död. Läkaren hette Karlmark. Elin var skriven i Nicolai församling och yrket angavs till Uppasserska. Fast bostad på Skottgränd 1. Elin antecknades som förstagångsföderska. Inga tidigare graviditeter, vare sig fullgångna eller missfall. Venerisk infektion förnekas.
Regleringar (dvs menstruationer) sedan 16 års ålder, typ 3-4 dagar var tredje vecka. Alltid regelbundna, ibland smärtsamma, ibland rikliga. Sista regleringen uppgavs ha varit 20/3 med ett ? efter. Molimina förnekas, dvs andra premenstruella symptom.
Blödning började den 30/4 ganska riklig (klumpar kom på toaletten) fortsatte sedan under onsdag och torsdag lika enhetligt. Sen dess ingen blödning. Äggdelar ha hel (?) avgått. Mycket yr sista dag. Ej gått uppe. Smärtor måndag den 29/4 t.v. nu båda sidor. Kräkning flera ggr sista dagarna. Hög feber igår d. 6/5. Frossbrytning flera ggr d. 29 och 30/4. Allmäntillståndet är påverkat. Blöder ej. Puls 160, liten, ytlig. Temp 39,6. Hgb 60%.
Hjärta, lungor, urin utan notering.
Buk: Ömhet? (Reagerar för---) Ingen brädhård spänning men ---- defense i hela buken. Nedersta delen säker defense.
I.u. : den 7/5 kl 12.30 Uterus --- går ej att skilja från en dubbelt -------- h. sidig resistens som afräcker sig över ngt --- vänster om ------- och utfyller övre delen av f. D.
Portio (livmodertappen): ngt lucker.
Cervixkanalen (livmoderhalsen): genomsläpper 1 finger.
Åt sidan: se ovan. Nu ingen blödning.
Operation: d. 7/5 kl kl. 13.45 ½ l druvsocker intravenöst (S.u). Stora vattniga svartgrönt färgade kräkningar. Weber neg.
(s. 2)
Anteckningar: Pat. är synnerligen påverkad, blek, ------- läppar o händer. Kall om händerna! Puls liten och ibland ej möjlig att räkna. Kräks.
Förnekar absolut ingrepp.
Kl. 14.15 Efter druvsockerinjektion puls nästan sämre än förut. Pat så gott som moribund (nära döden). Vid nu företagen ny I.U. är det lättare att känna, då hon spänner mindre. Resistenskänsl t.h. till stor del betingad av spänning i buken. I uterus palperas nu en fast abortrest.
Hmgl. 60 %.
Diagnosen måste trots pat:s nekande bli infect. abort. ac. peritonit. Man avstod från laparotomi (operation i buken) och dränage då pat:s tillstånd var så dåligt att t.o.m. en transport till op salen borde vara en största risk.
Enl en väninnas uppgift har pat 30/4 blött ett helt handfat fullt och sagt att det var ett missfall hon skulle klara upp i hemmet.
Försämrades hastigt och dog kl 15.20.
*
Elin berättar alltså själv vid inskrivningen att hon fått en blödning på valborgsmässoafton med feber, smärtor och kräkningar som följd. Hon nekar konsekvent till att ha varit gravid och till att ha gjort något som helst ingrepp. En väninna (troligen någon hon delar bostad med) uppger dock att Elin blött ett helt handfat fullt hemma på Skottgränd och sagt att det varit ett missfall. Läkarnas undersökningar visar att hennes livmoderhals är vidgad och att det fortfarande finns fosterrester kvar i livmodern. Hon är dock i alltför dåligt skick för att klara av en operation. Elin får druvsockerlösning intravenöst, men hennes tillstånd försämras hastigt på sjukhuset och hon dör bara timmar efter ankomsten.
Dagen efter obduceras Elin. Obduktionsberättelsen finns kvar i arkivet:
I Allmänna Barnbördshusets arkiv finns även en sammanfattning av Elins journal:
Dödsorsaken anges (vad jag förstår det som) kortfattat till infektion i livmodern och bukhinneinflammation som lett till blodförgiftning, orsakat av en abort.
 |
| Dödsnotis i Storkyrkoförsamlingen. |
 |
| Dödsnotis i Skorpeds församling. |
Elin begravs söndagen den 2 juni 1929 i Skorpeds kyrka, när försommaren är som allra skirast i Ångermanland. Erik och Anna tvingas att (för första och sista gången) begrava ett av sina åtta barn. Sorgen måste ha varit förlamande.
Vid tiden för Elins död är min farfar Einar ännu inte 11 år fyllda, fortfarande bara ett barn. Vad mindes han av sin storasyster Elin senare i livet? Vad visste han om hennes tragiska öde? Jag önskar att jag hade hunnit fråga.
 |
| Skorpeds kyrka. |
Så varför förnekar Elin graviditeten och ingreppet in i det sista? Svaret är nog rätt uppenbart ändå. Aborter är såväl skamfyllda som olagliga vid den här tiden. Elin har redan en dom emot sig (för olaglig pilsnerförsäljning i Dorotea) och är förmodligen inte lockad av ytterligare punkter i belastningsregistret. Dessutom är det inte säkert att hon berättat för omvärlden om den här graviditeten som hon önskar avbryta. Kanske vill hon hålla det hemlig även för andras skull? Oavsett vilka bevekelsegrunder hon har för sitt beslut blir utgången den värsta tänkbara, att hennes liv nu är till ända...
Men inte bara Elin dör på Allmänna BB i sviterna av en misslyckad abort samma år. Jag finner åtminstone tre andra liknande kvinnoöden bland journalerna för år 1929:
Men än mer tragiskt är ju att kvinnor än idag världen över möter samma öde som vår Elin och hennes samtida olyckssystrar, hur är det möjligt att vi inte kommit längre på nästan hundra år?!
*
Och slutligen, en sorglig och närmast symbolisk slump: Samma dag som Elin dör, den 7 maj 1929, återfinns hennes namn i tidningen Norrskensflamman som utflyttad från Jukkasjärvi församling. Inte kunde någon ana att det skulle bli hennes sista flytt någonsin…
*
Så är berättelsen om min farfars storasyster Elin slut. Det känns fint, om än sorgligt, att ha fått ta del av hennes liv och dela den livsberättelsen med andra. Hon är numera inte längre bortglömd.
 |
| Jag avslutar berättelsen om Elin med en bild av mig själv utanför det som kom att bli hennes sista bostad, Skottgränd 1 i Gamla stan. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar