Jonas Pehrson - den oäkte sonen med en far vid namn Pehr Jonsson?

När man släktforskar passerar det förbi namn och årtal i en sådan mängd att jag ibland får stanna upp och påminna mig om att bakom varje notis finns en människa av kött och blod som en gång levat. Ett helt livsöde, om än olika långt i år räknat. Ofta går det inte att få reda på så mycket mer om personen där bakom, särskilt inte om denne levat för väldigt länge sedan och inte utmärkt sig på något särskilt sätt under sin levnad. Då får man som släktforskare nöja sig med födseln, eventuella flyttar och nån vigsel, kanske födslar av barn och så småningom ett datum för döden. I bästa fall. Och då noterar jag allt detta och går vidare till nästa. Men vissa personer fastnar man för av någon anledning, gräver ännu lite djupare och hittar ibland, om man har tur, lite mer information. Både om personen, men också om tiden och samhället denne levde i.

Jag har fastnat för flera personer i mina släktled, som jag ska visa längre fram, och Jonas Pehrson (eller Jon Persson) är en av dem. Jag vet inte riktigt varför, men kanske för att den allra första noteringen om hans liv är gjord i svag blyerts i en husförhörslängd, liksom i förbifarten, och utan något födelsedatum. Bara årtalet står skrivet lite slarvigt. Och han står inte ens upptagen tillsammans med sin mor, som brukligt var, utan på en egen rad längre ner. Han befinner sig liksom ensam, i utkanten, redan från början. Åtminstone i kyrkans värld, och den var stor och viktig nog i Sverige under tidigt 1800-tal. 

För lille Jonas föddes som oäkta son till Anna Zachrisdotter från Norrmesunda och att vara en oäkting var skamligt förr, en skam som i värsta fall följde en genom livet. 

”Oäktingen” Jonas Pehrson föddes 1816 i Norrmesunda

Jonas Pehrsons födelse finns inte noterad i församlingens födelse- och dopbok. Istället har prästen enbart noterat att han finns i husförhörslängden.

"Jonas 1816" noterat långt ner på sidan med svag blyerts,
husförhörslängd Anundsjö församling 1808 - 1817.

Detta tyder på att Jonas aldrig döptes och att det kanske heller aldrig anmäldes till prästen att han fötts, utan att han noterades först i samband med det årliga husförhöret hemma på gården. Den troliga förklaringen till detta är att hans mor och far inte var gifta med varandra och troligen inte heller hade för avsikt att ingå äktenskap, annars hade Jonas kunnat noteras som ”trolovningsbarn”, vilket åtminstone var mer accepterat. Vid tiden för Jonas födelse år 1816, och under lång tid därefter, var det, utöver skammen, såväl syndigt enligt kyrkan som olagligt och till och med straffbart med ”utomäktenskapligt umgänge” enligt rättsordningen. Brottet kallades lönskaläge. 

Frågan är om det går att få reda på mer om Jonas okände far nu, mer än 200 år senare? Jag vet att en viktig ledtråd till fadern är Jonas efternamn. Tidigt i livet, redan i husförhörslängden från 1817, noterades efternamnet till Pehrson. 

"Son Jonas Pehrson 1816" noterat längst ner, 
husförhörslängd Anundsjö församling 1817 - 1823.

Brukligt vid den här tiden var att barns efternamn togs efter faderns förnamn (sk patronymikon). Modern gifte sig när Jonas bara var ett par år gammal, men med en man som också hette Jonas, så efternamnet Pehrson bör därför komma från den biologiske fadern. Kanske erkände denne till och med faderskapet genom att godkänna efternamnet och stod för underhåll för lille Jonas, även om ingen notering gjordes om detta? 

Jag bestämmer mig för att gräva i detta så långt jag kommer. Till min hjälp har jag denna bok: 

Det finns egentligen bara två vägar för att hitta en okänd far så här långt tillbaka i tiden, i kyrkans arkiv eller i domstolsarkiven. Eftersom det var både syndigt och olagligt för ogifta att avla barn så gjorde kyrkan en hel del ansträngningar för att ställa de skyldiga till svars. Prästen lämnade sedan över ärendet till häradsrätten för att straff skulle kunna utdömas även där. Kvinnan var ju uppenbart skyldig, så hon ställdes i princip alltid till svars, medan mannen kunde komma undan om hans namn förblev okänt. Från och med 1810 ändrades reglerna så att ogifta mödrar inte längre ställdes inför rätta förrän de fött ett tredje utomäktenskapligt barn. I vårt fall är det därför kyrkans arkiv vi får gräva i för att komma närmare sanningen, Jonas var ju Annas förstfödde vad vi vet. 

Kyrkans straff var hårt. De som gjort skyldiga till lönskaläge skulle plikta för sin synd inför församlingen och uteslöts även ur församlingen en tid, tills de begärt och fått absolution. De skyldiga skulle även betala böter till kyrkan, sk lägersmålsböter eller ”lägerspligt”, och därför kan man söka efter en sådan notering i räkenskapsböckerna. 

Jag hittar pigan Anna Zachrisdotter från Norrmesunda i Anundsjö församlings räkenskapsbok för året 1816. I slutet på juni fick hon böta 32 skilling i "Lägersbot" till kyrkan för sin synd: 

Jag kan dock inte hitta någon Pehr i Anundsjö församling som fått betala för motsvarande synd under resten av året. Ganska snart in på 1817-års räkenskaper, redan i februari, noteras dock att en Pehr Jonsson i Norrmesunda har betalat hela 1 riksdaler och 16 skilling till kyrkan för ”Lägerspligt”: 

Är detta en slump? Kan denne Pehr ha lägrat en annan ogift kvinna som blivit gravid med hans barn vid samma tid? Det finns dock ingen annan kvinna i församlingen som får böta för detta brott under 1816 och under 1817 tycks de få som noteras bo på helt andra platser i socknen. Jag misstänker därför att denne Pehr Jonsson är Jonas Pehrssons okände far och att han fick efternamnet Pehrsson i samband med att kyrkan bötfällde och ställde Pehr Jonsson till svars, som då rimligen måste ha erkänt eller överbevisats.

Så vem var då denne Pehr Jonsson, som gjorde Anna med barn men inte tog henne till sin hustru? 

I husförhörslängderna hittar jag vid den här tiden två Pehr Jonsson i Norrmesunda. Den ene är född 1806 och den andre 1781. Att Pehr Jonsson född 1806 skulle vara far till Jonas född 1816 faller på sin egen orimlighet, så då återstår bara Pehr Jonsson född 1781. Denne Pehr är född och uppvuxen i Norrmesunda, precis som Anna, som näst yngste son till bonden Jonas Zachrison. Norrmesunda hade i början av 1800-talet ett tiotal gårdar, så man kan nog anta att alla kände alla och att Pehr, som var tio år äldre, och Anna åtminstone känt till varandra hela livet. Vid tiden för Jonas födelse noteras Pehr, då 35 år gammal, som torpare i familjens husförhörslängd. 

Eftersom han inte var äldste sonen i familjen hade han ingen gård att överta, utan fick bruka jorden på någon annans gård.

Pehr levde ensam fram till 1819, då han gifte sig med en annan kvinna i byn Norrmesunda, vars faders gård de övertog och bildade familj på. Vid det laget var dock både Anna och lille Jonas bosatta i Önskan efter Annas giftermål med bonden Jonas Olofsson året dessförinnan. 

Vad som hände mellan pigan Anna och torparen Pehr, mer än att lille Jonas blev till, lär vi aldrig få veta. Sådant står sällan i arkiven. Men jag tänker ändå att även om lille Jonas kanske inte var planerad och välkommen inom dåtidens normer, så tyder ändå hans namn på någon form av erkännande och enighet hos föräldrarna. Det var nämligen tradition vid den här tiden att förste sonen skulle döpas efter sin farfar och den andre sonen efter sin morfar. Pehrs far hette ju Jonas. Dessutom fick Pehr tio år senare en son med sin hustru Anna Svensdotter som döptes till Sven, efter sin morfar, så även här tycks pusslet stämma. 

Kanske innebär allt det här att Jonas visste hela livet vem som var hans riktige far, även om han noterades som ”oäkting”, kanske hade de till och med god kontakt. Man vill ju gärna tro det i alla fall.

Pehr Jonsson dog 1867, 86 år gammal, i Gideå. Enligt uppgift i husförhörslängden både sjuklig och blind.

Uppväxten i Önskan

Hur det än var med vem som var Jonas biologiske far (även om jag känner mig ganska övertygad!) så flyttade han i alla fall med sin mor Anna när hon gifte sig med bonden Jonas Olofsson från Önskan år 1818. På gården i Önskan växte Jonas upp och fick fem yngre halvsyskon, varav min farmors farfar Zachris var en av dem.

I husförhörslängden för åren 1817 – 1823 noteras Jonas som son i huset, men lite vid sidan av resten av familjen, det är tydligt att han inte är ett gemensamt barn även om Jonas Olofsson blev vårdnadshavare i samband med giftermålet: 

Påföljande period, 1824 – 1834, återfinns han dock direkt under modern som en av sönerna:

Båtsman Jonas Pehrson Gensjö

Efter 1835 antecknas Jonas som utflyttad från familjen i Önskan:

Han återfinns istället från 1836 som båtsman i Sörflärke med båtsmansnamnet Gensjö:

Kronobåtsman Jonas Gensjö längst ner.

Båtsmännen var sjömän ombord på örlogsfartygen, men en del av dem arbetade på flottbaserna på land. Från slutet av 1600-talet ingick alla kustsocknar och socknar inom en mil från kusten i det svenska båtsmanshållet. Båtsmännen rekryterades oftast bland allmogebefolkningen, främst var det ur de egendomslösas led som männen hämtades, dvs torparsöner, drängar, bondesöner som inte hade något att ärva, samt söner till båtsmän. Båtsmännen indelades i båtsmanskompanier. De flesta var rotebåtsmän. I en rote ingick flera gårdar i socknen. Bönderna i roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat. Båtsmännen var oftast hemma på torpet i fredstid och togs ut till sjöss under krigstid, precis som soldaterna. De tjänstgjorde ett par månader per år i fredstid och varje sommar gjordes en seglats. När båtsmanshållet kom till under 1600-talet var det sällsynt att särskilda båtsmansnamn användes. Det var dock viktigt att kunna identifiera en båtsman och man började därför att ge varje man ett särskilt namn. Rekryten fick sitt namn vid antagningen och namnet bands till en viss rote. Inom ett kompani skulle endast en båtsman inneha ett visst namn och normalt tog nästa man på samma rote föregångarens namn. Denna regel följdes dock inte alltid. Namn kunde också bytas efter särskilt medgivande. En mycket vanlig grupp båtsmansnamn var de namn som hade anknytning till rotens namn, by- eller sockennamn. 

Jag har hittat massor av information om båtsmanshållet på denna sida och där finns ännu mer att läsa för den intresserade: Militaria - Hans Högman (hhogman.se) 

En förteckning över båtsmanstorpen i Ångermanland och Medelpad finns här: Båtsmanstorpen i Ångermanland och Medelpad (gstromberg.nu) 

I Centrala soldatregistret hittar jag följande information om Jonas Pehrsson Gensjö:

Aktnummer: NB-A2-0096-1836

Regemente: Norrlands 2:dra Båtsmanskomp.

Rote: Sörflärke

Kompani: 2:dra Kompaniet

Socken: Anundsjö

Torpnummer: NB-A2-0096

Enligt generalmönstringsrullorna blev han antagen den 13 februari 1836 och approberad, dvs godkänd som båtsman vid roten, år 1840. Detta var den första mönstringen efter att han antogs som rekryt och rutinen var just att det var vid första mönstringen efter att en rekryt antogs som han skulle godkännas som båtsman:

Jonas tjänstgjorde som båtsman nr 96 Gensjö, 11:e roten Sörflärke, Anundsjö fram till den 9 januari 1844 då hans avsked noterades och han överlämnade roten till näste båtsman: 

Det har dessvärre inte gått att finna några ytterligare noteringar om hans tid som båtsman. 

Jonas 💘 Greta

Den 3 juni 1844 gifte sig Jonas med Margreta (Greta) Nilsdotter, född i Lännäs, Skorped, den 15 november 1807: 

Vigselnotis, Anundsjö församling 1844.

Greta var vid den här tiden änka sedan några år. Hon hade tidigare varit gift med bonden Christoffer Christoffersson i Önskan. De hann få fyra barn tillsammans innan Christoffer dog av lungsot den 19 december 1841. Dessvärre överlevde endast äldsta dottern Christina (Stina), född den 3 juni 1836. Hennes yngre syskon Nils (1838-01-23 – 1839-07-27, dog av okänd orsak), Christoffer (1839-04-03 – 1840-01-29, dog av slag) och Nils (1841-01-12 – 1842-02-28, dog av okänd orsak) dog alla tragiskt innan någon av dem hunnit fylla två.

Jonas flyttade efter bröllopet in på den gård Greta ärvt av sin avlidne make, Önskan 4:3. För Jonas del, som saknade arvsrätt till någon egen gård, måste valet mellan att stanna som båtsman och bilda familj i det lilla båtsmanstorpet i Sörflärke eller att bli hemmansägare i Önskan ha varit ganska lätt. Han lämnade in sin avskedsansökan några månader innan bröllopet och måste ha varit ett ganska bra parti för den nio år äldre änkan Greta. Äktenskap var vid denna tid oftast av praktisk natur, att driva en gård var hårt arbete, och kanske hade Jonas styvfar Jonas Olofsson, som ju var en väl ansedd bygdens man i Önskan, ett finger med i spelet att föra samman de tu. Greta behövde ju en man att sköta gården och styvsonen Jonas behövde ju en gård och en hustru att bilda familj med. Jonas blev även vårdnadshavare för Gretas dotter Stina i samband med vigseln.

Drygt nio månader efter bröllopet, den 20 mars 1845, föddes deras förste son, Jonas: 

Födelsenotisen för lille Jonas är övertäckt av en annan födelsenotis, troligen eftersom han dog bara ett par dagar efter födseln, men vi kan ana mammans namn "Greta Nilsdotter i Önskan".

Denne lille Jonas tycks döpt efter sin ”styvfarfar”, dvs Jonas styvfar Jonas Olofsson. Troligen för att Pehr Jonsson inte fanns angiven i kyrkoböckerna som ”känd” far till Jonas Pehrsson och det istället var Jonas Olofsson som var vårdnadshavare under hela Jonas uppväxt. 

Lille Jonas dog dock redan efter ett par dagar, den 22 mars 1845, av okänd orsak: 

Ett par år senare, den 20 augusti 1847, föddes tvillingarna Nils och Jonas:

Bland tvillingarnas faddrar märks särskilt (för Nils) bonden Jon Zachrisson i Norrmesunda med hustru, dvs Jonas mamma Annas äldre bror, och bondesonen Zachris Jonsson i Önskan, dvs Jonas yngre halvbror och (för Jonas) bondesonen Anders Jonsson i Önskan, dvs Jonas yngre halvbror. Faddrarna var viktiga vid den här tiden och valdes med omsorg bland föräldrarnas närmaste krets. Att två av Jonas halvbröder blev faddrar till tvillingarna tyder på att de stod familjen nära.

Av födelsenotisen ovan framgår även att tvillingarna nöddöptes, vilket brukar betyda att de inte befarades överleva länge, och dog båda två den 8 september samma år:

Tvillingarna överst i bilden, men notera att flera spädbarn dog vid samma tid varav ett av konstaterad mässling.

Dödsorsaken angavs som okänd i kyrkoboken, men vid samma tid var det andra spädbarn som dog av mässling, kanske hade de drabbats av samma sjukdom? Eller kanske var de bara alltför svaga redan vid födseln?

Av husförhörslängden 1844 – 1851 kan vi också se att Jonas halvbror Zachris tjänstgjorde som dräng på gården en period: 

Det var mycket vanligt att unga män tog tjänst på andra gårdar i byn eller socknen innan det var dags att själv skaffa sig en gård med egen jord att bruka, ofta i samband med giftermål. Jag tänker att det faktum att Zachris tog tjänst på just Jonas gård borde betyda att de hade en god relation, som förhoppningsvis höll i sig genom livet.

Några fler barn blev det sorgligt nog inte för Jonas och Greta, bara Gretas dotter (och Jonas styvdotter) Stina fick växa upp på gården i Önskan:

Husförhörslängd, Anundsjö församling 1852 - 1860.

Jonas och Greta drev gården i Önskan till 1863 då de överlämnade den till Gretas dotter Stina och hennes då nyblivne make Håkan Håkansson, född 1836 i Lännäs. Jonas och Greta bodde, som brukligt var, kvar på gården som förmånstagare: 

Här noteras Jon Pehrsson som "förre bonden" och Håkan Håkansson som Bonde och Måg. Husförhörslängd, Anundsjö församling 1861 - 1875.

Stina och Håkan fick i rask takt flera barn och Jonas och Greta kunde glädjas åt barnbarn på gården. Redan år 1863 föddes sonen Håkan. Ett par år senare föddes sonen Jonas som dog samma år. År 1867 föddes ytterligare en son som fick namnet Jonas:

År 1869 föddes sonen Christoffer och 1871 dottern Margreta. Lilla Margreta fick dock inte leva i ens en månad innan hon dog och drygt tre år senare, 1874, föddes ytterligare en dotter som fick namnet Margreta. Sonen Nils föddes 1877. Slutligen föddes sonen Johannes 1880 som fick leva i blott nio dagar:

Jonas och Greta bor som förmånstagare.

Stina (Kristina Kristofersdotter) dog i Önskan den 15 oktober 1886, 50 år gammal, av okänd orsak:

Jonas hustru Greta dog i Önskan den 9 april 1889, 81 år gammal, efter ett, får man förmoda, strävsamt liv fyllt av sorg efter de sju barnen: 

Jonas dog i Önskan den 14 januari 1893, 76 år gammal, efter ett säkerligen lika strävsamt liv: 

Vid det laget tycks hans sonson tagit över den gård han alltjämt bodde på som förmånstagare:

Först i den allra sista husförhörslängden i Jonas liv anges hans födelsedatum, den 13 maj 1816: 

Hur kommer det sig att detta antecknas i kyrkoböckerna först då? Är det Jonas själv som till slut uppger det födelsedatum han fått berättat för sig för prästen? Eller är det prästen som anser att oäktingen Jonas på ålderns höst förtjänar ordentliga födelsedata?

Bouppteckningar

Av Gretas och Jonas bouppteckningar kan vi utläsa ett sparsmakat hem, utan något överflöd, men kanske gick det ändå inte någon större nöd på dem. Av Jonas bouppteckning ser vi att inte mycket har förändrats sedan Greta dog några år tidigare, bohaget är i princip detsamma, men kreaturen och spannmålet har minskat. När Jonas dör är mågen Håkan Håkansson enda arvinge, eftersom hans hustru och styvdotter dött före honom. Något att notera i bouppteckningarna nedan är att både Jonas Pehrson och Håkan Håkansson använder sitt bomärke för att underteckna respektive bouppteckning, ingen av dem var nog särskilt bra på att skriva.

Gretas bouppteckning:

År 1889 den 1 juli blef undertecknade kallat att förrätta behörig boupptekning efter hustrun Margreta Nilsdotter i Önskan Skorpeds socken som genom döden afgick den 15 sistlidne April och efter sig lemnad enklingen Jonas Persson. Hvar efter egendomen frambars och verderades i ordning som följer.

Skulder och af kostningar, Förrättnings mens arvode 5 kr, Behålnings summan är således 463:25 kr, Att detta bo med tillgång och gäld är riktigt uppgifvit sådant dett vid dödes timman befans och icke dett ringaste är mmed uppsåt dölt och utelemnat betygar under eds för pliktelse Jon Persson (bomärke). 

Jonas bouppteckning:

År 1893 den 7 Februari blef underteknade kallat att förrätta behörig boupptekning efter f.d. Bonden Jonas Persson i Önskan Skorpeds oken som genom döden af gick den 14 sistlidne januari och efter sig lemnade Mågen Håkan Håkansson, hvar efter egendomen frambars och verderades i ordning som följer.

Skulder och afkortningar, Fol räkning 2, 50 kr, Förrättnings mens arvode 5 kr, Behålnings summan är således 303, 25 kr, Att detta bo med tillgång och gäld är riktigt uppgifvit sådant dett vid döds timman bifans och icke dett ringaste är med uppsåt dolt och utelemnat betygas under eds förpliktelse, Håkan Håkanson (bomärke), 

Jämförelse mellan Gretas och Jonas bouppteckningar

Greta 1889

Jonas 1893

Guld 3 st gamla ringar 5 kr Silver 1 st dosa 4 kr, 1 st halsband 4 kr 2 st matsjedar 10 kr Koppar 1 st kastrull 8 kr, 1 st kittel 5 kr, 2 st mindre 4 kr 3 st kaffikokare 5 kr, 1 st panna 50 öre Messing 2 st jusstakar 1 kr Jernsaker 3 st grytor 4 kr, 3 st pannor 3 kr, 2 st stekpannor 1 kr 1 st skopa 75 öre, 1 st mindre jernspett 75 öre 7 st huggyxor 4 kr, 2 st skräyxor 2 kr 2 st större gräf 1,50 kr, 4 st mindre gräf 1 kr 3 st tväryxor 75 öre, 3 st gamla sjyflar 50 öre 1 st betsmån 50 öre, 3 st kvarnhakor 75 öre Snikarredskap till ett verde 10 kr. Tresaker 1 st dragsäng 5 kr, 5 st lyftsängar 2, 50 kr 4 st skåpar 6 kr, 1 st fällbord 2 kr, 1 st bord 2 kr 6 st stolar 3 kr, 1 st väfstol med behör 4 kr 4 st klädkistor 8 kr, 1 st vattuså mm 2 kr Glas och porslin 1 st kansflaska dito 1 kans 2 kr, 3 st skålar 1 kr 8 st talrikar 75 öre, 4 par kaffikärl 75 öre 4 st mindre speglar 1 kr, 1 st kruka 75 öre Gång och sängkläder 3 st klädningar 3 kr, 3 st kjolar 3 kr, 8 st sidendukar 30 kr 5 st ylledukar 5 kr, 5 st dukar 4 kr, 1 par skor 3 kr 5 st förklän 2, 50 kr, 2 st lintyg 2 kr Den kvarlefvandes kläder till ett värde af 27 kr 5 st fällar 50 kr, 5 st gamla fällar 10 kr, 2 st gamla renhudar 2 kr 1 st gammalt hårbolster 3 kr, 5 st kuddar 7 kr 3 st lakan 5 kr, 1 st borduk 1 kr Kreatur 2 st kor 70 kr, 3 st får 12 kr Spannmål 6 tunnor korn 60 kr, 1 tunna råg 10 kr Böcker 1 st bibel 10 kr, 1 st postilla 3 kr, 3 st nytestamenten 2 kr 2 st salmböker 2 kr, diverse böker till ett verde 5 kr Diverse Diverse till ett verde af 20 kr

Guld 3 st gamla ringar 5 kr Silver 1 st dosa 4 kr, 1 st halsband 4 kr 2 st matsjedar 10 kr Koppar 1 st kastrull 8 kr, 1 st kittel 5 kr, 2 st mindre 4 kr 3 st kaffikokare 5 kr, 1 st panna 50 öre Messing 2 st jusstakar 1 kr Jernsaker 3 st grytor 4 kr, 3 st pannor 2 kr, 2 st stekpannor 1 kr 1 st skopa 75 öre, 1 st mindre jernspett 75 öre 7 st huggyxor 4 kr, 2 st skråyxor 2 kr 2 st större gräf 75 öre, 2 st gamla sjyflar 50 öre 1 st betsmon 50 öre, 3 st qvarnhakor 75 öre, Snikarredskap till ett verde 10 kr   Träsaker 1 st dragsäng 5 kr, 5 st lyftsängar 250 öre 4 skåpar 6 kr, 1 st fällbord 2 kr, 1 st bord 2 kr 6 st stolar 3 kr, 1 st väfstol med behör 4 kr 4 st klädkistor 8 kr, 1 st vattuså mm 2 kr Glas och porslin 1 kansflaska 1 st kans dito 2 kr, 3 st skålar 1 kr 8 st tallrikar 75 öre, 4 par kaffikärl 75 öre 4 mindre speglar 1 kr, kruka 75 öre Gångkläder 1 st gammal hundsjinspäls 10 kr, 1 st kalfsjinspäls 5 kr 1 par svartbyxor och väst 6 kr, 2 par äldre 3 kr 3 par byxor af valmar 4 kr, 3 st råkar 8 kr Sängkläder 1 st fäll 10 kr, 5 st äldre 10 kr, 2 st renhudar sämre 2 kr 1 st dunbolster 6 kr 1 st gammalt hårbolster 3 kr 5 st kuddar 7 kr 3 st lakan 5 kr Kreatur 1 st Ko 35 kr, 2 st får 8 kr Spanmål 3 tunnor korn 30 kr Böker 1 st Bibel 10 kr, 1 st postilla 3 kr, 3 st nytestamenten 2 kr 2 st salmböker 2 kr, diverse böker till ett verde af 5 kr Diversse Diversse till ett verde af 20 kr

Och där var även Jonas Pehrsson Gensjös liv till ända. Oäktingen vars far vi (nog...) hittade rätt på, som tjänstgjorde som båtsman i den svenska flottan och som fick sin gård trots allt, tragiskt nog utan att få uppleva de egna barnen växa upp.