söndag 28 mars 2021

Anna, Hulda och Svea

Detta är berättelsen om Anna Zachrisdotter och hennes döttrar Hulda och Svea.

Detta är alltså en annan Anna Zachrisdotter än hon som föddes i Norrmesunda 1791 och fick sonen Jonas Pehrsson före äktenskapet med Jonas Olofsson från Önskan. Denna berättelse handlar om hennes sondotter, Anna Kristina Zachrisdotter, som liksom sin namne och farmor hade ett mödosamt liv under sin relativt korta levnadstid.

Berättelsen om denna Anna Zachrisdotter och hennes döttrar är framför allt en berättelse om förlust och sorg. Jag hoppas och tror att deras liv bestod av så mycket mer, men det som framträder starkast för oss efterlevande så här långt senare, genom arkiven, är just förlusterna. Och framför allt förlusterna av barnen. 

Men låt oss nu ta det från början…

Den 6 augusti år 1867 föds en flicka i Önskan som får namnet Anna Stina i kyrkboken:

Hon är första barnet för nyblivna hemmansägaren Zachris Jonsson och hans nyblivna hustru Märta Stina Pehrsdotter. (Och dem känner vi ju rätt väl vid det här laget😉).

Det nyfödda flickebarnet Anna Stina döps samma dag som hon föds. De flesta barn (även detta nödens år) döps åtminstone någon eller några dagar efter födseln, så detta kan tyda på ett nöddop pga att hon inte befaras överleva.

Hon får sitt namn efter både farmor (Anna) och mormor (Kristina/Stina) och jag är ganska säker på att hennes tilltalsnamn var Anna.

Anna Stinas faddrar är:

Anders Jonsson (Zachris yngre bror) och hustru i Sidensjö

Bonden Olof Jonsson (Zachris äldre bror) och pigan Sara Stina Carlsdotter i Önskan (de har ännu inte gift sig)

Bonden Jon Ersson och hustru i Norrmesunda (hustrun är Märta Stinas äldre syster)

Bondesonen Jon Pehrsson i Westersehl (Märta Stinas äldre bror)

Bondedottern Christina Nilsdotter i Norrmesunda (förmodligen en nära vän till Märta Stina)

Sommaren 1867 präglas av kylan som håller sitt grepp om stora delar av Norrland. Det är frost långt in på sommarmånaderna, is på sjöarna ända till midsommar, och den första snöstormen är rekordtidig om hösten. Skörden fryser inne, helt enkelt, och det blir missväxtår för bönderna. Allmogen svälter och framför allt barnen dör. I Skorped dör totalt 35 personer år 1867, av dem är 18 spädbarn (totalt föds det 56 barn i Skorped det året). Året därpå, 1868, är den totala siffran 42 personer som dör, varav 18 spädbarn (totalt föds det 50 barn i Skorped det året).

Medvetenheten om nöden i Norrland är stor i övriga landet och insamlingarna och hjälpsändningarna är många. Samma dag som Anna föds hålls till exempel en välgörenhetskonsert på Hasselbacken i Stockholm, till förmån för de nödlidande i Västernorrland:

För att få reda på mer om nödåren i Sverige i slutet av 1860-talet och människorna som levde då rekommenderar jag varmt att läsa boken Svälten av Magnus Västerbro (en av de bästa böcker jag har läst!): 


Eftersom Zachris förvärvade gården samma år (1867) så är lilla Anna den första i släkten att födas på den gård som en gren av vår släkt alltjämt har i sin ägo. 

Anna växer upp och bor kvar på gården, som äldst i den växande syskonskaran, tills hon fyllt 23 år. Den 28 oktober 1890 noteras hon som utflyttad från föräldrahemmet för att bilda sin egen familj. 

Anna gifter sig med Karl Isak

Den 19 oktober 1890 gifter sig Anna med jämnårige arbetaren Karl Isak Nilsson (född 1867-09-11):

Karl Isak är bördig från torpet Skogsdal i Rydaholms socken i Jönköpings län och hamnade i Norrland när han gjorde sin värnplikt på Västernorrlands bataljon åren 1888 - 89 (värnpliktsnummer 64 46/1888). Han blev sedan kvar och tog tjänst som dräng i Önskan, dit han flyttade den 13 augusti 1890. Karl Isak och Anna måste dock ha träffats tidigare än så, för bara ett halvår senare, den 15 februari 1891, föds dottern Hulda Kristina

Faddrar är:

Järnvägsarbetaren Carl Otto Utterberg och hustru i Nybyn

Arbetaren J Zakrisson (Annas bror Jonas)

Pigan Emma Kristina Nilsson i Nybyn.

(Nybyn ligger i Sidensjö. Antagligen är de nära vänner till Karl Isak och Anna.)

Anna är alltså halvvägs in i graviditeten vid giftermålet och sannolikt är det väl därför Karl Isak blir kvar och bosätter sig i Önskan efter avklarad värnplikt.

Knappt två år senare föds sonen Karl Johan, den 15 januari 1893:

Faddrar är:

Per Zakrisson (Annas bror)

Änkan Sara Stina Karlsdotter i Önskan (pigan som gifte sig med Olof, Zachris äldre bror, om ni minns? Sara Stina är ju även fadder till Anna Kristina)

Jonas Olofsson i Önskan (Olof och Sara Stinas ende son, dvs Annas kusin, som sedan bytte efternamn till Sällström)

Brita Eriksdotter i Önskan (piga på Annas föräldrars gård och säkert därigenom god vän, hon är jämnårig med Anna).

Sorgligt nog dör lilla Hulda Kristina, tre år gammal, den 29 november 1894, av okänd orsak:

Inom ett år, den 12 september 1895, föds en dotter som också får namnet Hulda Kristina:

Faddrar är:

M. Mattsson och hustru i Skorped (antagligen nära vänner till Karl Isak och Anna)

J. Zakrisson (Annas bror Jonas)

Märta Maria Zakrisdotter i Önskan (Annas syster)

Husförhörslängd Skorpeds församling 1890-1895, medan familjen bor kvar i Önskan.

Senare den hösten, den 29 november 1895, flyttar familjen från Önskan till Skorped. I Skorped får Karl Isak arbete som extra banvakt. Skorpeds station är fortfarande ganska ny vid den här tiden, stationshuset byggdes 1889. 

Bara ett par månader efter flytten, den 1 februari 1896, dör sonen Karl Johan, just fyllda tre år, av difteri (på den tiden även kallad strypsjuka, då halsen svullnade upp med kvävning som följd):

Samma år dör fem små barn av konstaterad difteri i Skorped. Ytterligare 14 barn dör av okänd orsak (det finns i alla fall ingen noterad i kyrkoboken). Totalt dör det 41 personer i Skorped 1896, varav alltså nästan hälften (19) är barn.

Den 30 november 1897 föds dottern Märta Teresia:

Faddrar är:

C. A. Carlsson och hustru (antagligen nära vänner till Karl Isak och Anna)

P. Zakrisson (Annas bror)

Brita Katarina Hallin (piga på fädernegården i Önskan och jämnårig med Anna, förmodligen god vän)

Flickan dör, sorgligt nog, redan inom ett år, den 12 juli 1898. Ingen dödsorsak finns noterad:


Husförhörslängd Skorpeds församling 1895-1899, familjen bor i Skorped.

Anna, Karl Isak och Hulda. Fotot måste vara taget alldeles innan Karl Isak dör.

Bara några få veckor senare, den 3 augusti 1898, dör även maken Karl Isak, 30 år gammal. Far och dotter begravs båda två den 21 augusti samma år i Skorpeds kyrka:

Av bouppteckningen efter Karl Isak får vi en ganska bra bild av hushållet vid den här tiden och också lite ledtrådar till Karl Isak och Anna som personer…

Bouppteckning efter Karl Isak

 År 1898 den 22 augusti förrättades bouppteckning efter extra banvakten Carl Isak Nilsson i Skorped vilken därstädes avlidit den 3 samma månad och såsom sterbhusdelägare efterlämnat änkan Anna Christina Zakrisdotter, född den 6 augusti 1867 samt dottern Hulda Christina, född den 12 september 1895, vilken senares rätt bevakades av pumparen A.M. Hall i Skorped. Boet uppgavs under edlig förpliktelse av änkan samt antecknades och värderades i följande ordning.

Tillgångar

Bland tillgångarna märks en ”lägenhet, avsöndrad från hemmanet 3 25/36 seland Nr 1 och 2 i Skorped 600 kr”, vilket troligen betyder ett torp, samt en obligation och annat värdepapper i Hernösands Ensk. Bank till ett belopp om 1010 kr.

Av tillgångarna i övrigt kan vi se att de nog hade det materiellt sett okej ändå. Anna har såväl symaskin som stickmaskin och spinnrock och jag noterar särskilt ett spelbord, som jag antar användes mest av Karl Isak. Bland alla uppräknade saker märks också en ko, som enda kreatur.

3 st guldringar, 1 st guldkors, 2 st silverskedar, 1 st thésked, 3 st fickur, 1 st kastrull, 1 st kaffepanna , 1 st järnspis, 1 st gryta, 1 st emaljgryta, 1 st kaffepanna, 3 st saxar, 1 tång, 1 st våffeljärn, 1 st grep, 1 st spade, 3 st yxor, 1 st såg, 4 st brickor, 1 st brödkorg, 2 st silar, 1 st spottlåda, 1 st strykjärn, 1 st Asurans-spruta, 2 st pyttsar, 1 st väckarur, 1 st imperialsäng, 1 st utdragssäng, 1 st barnsäng, 1 st soffa, 6 st stolar, 1 st nattduksbord, 1 st spelbord, ½ st runt bord, 1 st köksskänk, 1 st symaskin, 1 st stickmaskin, diverse glas- och porslinssaker, 2 st hänglampor, 1 st spislampa, 4 st fällar, 1 st dunbolster, 5 st kuddar, 1 st täcke, 2 st filtar, 12 st lakan, 9 st örngott, 2 st sängöverdrag, 10 st handdukar, 1 st ko, 1 st kaffekanna med sockerskål och snäcka, 2 st ljusstakar, 1 parti böcker, 1 st toalettspegel, 2 st rakknivar, 3 st kar, 2 st träfat, 5 st tråg, 2 st koffertar, 1 st spinnrock, 5 st blomkrukor, 1 st hammare, 6 st metallskedar, 4 par bordsknivar, 1 st nattkärl, 2 gardiner, 1 st förskärare, 2 st tågkorgar, 1 st vagga, 1 st sängkorg, 2 st kavlar, 1 st pulverspruta, 1 st isblåsa, 9 st golvmattor, 1 st skälla.

Bland ”osäkra fordringar” i bouppteckningen återfinns en hyresskuld till Karl Isak om 100 kr från C I Leufvenius, som tyder på att han hyrt ut ett rum eller en del av huset. (Jag hittar en Carl Immanuel Leufvenius i arkiven som bor i Skorped vid den här tiden. Han är ursprungligen från Wiksjö men arbetar som ”handlande” och flyttar in från Sollefteå i november 1894 och flyttar vidare till Sidensjö i augusti 1899. Jag gissar att det är han som står bakom hyresskulden. Säkert var det ett sätt att dryga ut kassan för Karl Isak och Anna.)

Karl Isak har också en livförsäkring i Folkförsäkringsbolaget Union enligt livförsäkringsbrevet No 3265 på 1000 kr.

Summa tillgångar: 1923, 50 kr (vilket motsvarar 115 220 kr i dagens penningvärde).

Skulder

Bland skulderna märks inledningsvis en skuld på 62,52 kr C.J. Rolen ”enligt motbok”. (Jag gissar att detta är Karl Johan Rolén, handlare i Skorped vid den här tiden). Är detta en spritskuld tro? I så fall ganska stor, i dagens penningvärde motsvarar det 3 745 kr.

Vidare har Karl Isak ett dussintal skulder till olika personer och handlare på alltifrån 3 kr till över 500 kr samt en skuld till Annas bröder Jon och P Zakrisson, Önskan på 484 kr (28 992 kr idag) och en skuld till Annas mor Marta Kristina Zakrisson på 500 kr (29 950 kr idag).

Summa skulder: 1899, 29 kr (vilket motsvarar 113 770 i dagens penningvärde).

Karl Isak och Anna var alltså skuldsatta till ett värde som nästan översteg tillgångarna. Boets behållning blev bara 24 kronor och 21 öre (vilket motsvarar 1450 kr i dagens penningvärde). 

Kanske kunde Anna betala av en stor del av skulderna med livförsäkringspengarna efter Karl Isak, och slapp därigenom gå från hus och hem?

 Att allt blivit rätt uppgivet och inte med vett och vilja blivit dolt eller utelämnat intygar under edlig förpliktelse, som ovan. 
Anna Chrisstina Zakrisdåtter
Närvarande vid bouppteckningen 
A M Hall

Av Karl Isaks bouppteckning framgår att som förmyndare för Hulda Kristina utses Pumparen A M Hall i Skorped (pumparen skötte troligen pumpandet till loken i pumphuset). Anders Magnus Hall (född 1854 i Wexiö) och hans hustru Kristina Erika (född 1861 i Helgum) finns upptagna på samma sida i husförhörsboken som Karl Isak och Anna Kristina, förmodligen var de grannar och arbetade vid järnvägen tillsammans:

Paret Hall är något äldre än Karl Isak och Anna Kristina men har sex barn i samma åldrar som Karl Isaks och Anna Kristinas. Man kan anta att de var vänner och umgicks familjevis. Två av barnen Hall dog med bara några dagars mellanrum hösten 1896 av difteri. Samma sjukdom som tog Karl Johans liv bara halvåret innan. Kanske stöttar de varandra i sorgen efter barnen och kanske får Anna Kristina hjälp och stöd efter makens bortgång?

Paret Hall bodde kvar i Skorped i vart fall tills Anders Magnus dog 1925.

Anna gifter om sig med Andreas Ludvig

Anna och dottern Hulda bor först kvar ensamma i Skorped:

Jag hittar ingen ledtråd i arkiven till hur hon försörjer sig och dottern de närmsta åren.

Den 20 oktober 1901 gifter Anna om sig med arbetaren Andreas Ludvig Lagesen (född 1864-03-19) från Grong i Norge. Han flyttar till Skorped från Norge den 21 april 1901. Bakgrunden till flytten framgår ingenstans i arkiven. Kanske arbetar Andreas Ludvig vid järnvägen och hamnar i Skorped på den vägen? Det verkar mest logiskt, men allt är ju möjligt förstås.

Knappt åtta månader efter att Andreas officiellt flyttat till Skorped, och knappt två månader efter giftermålet, föds deras dotter Svea Helena, den 10 december 1901:

Faddrar är:

Johan Bolin och hustru i Öfverå (antagligen nära vänner till Andreas Ludvig och Anna)

Per Zakrisson i Önskan (Annas bror)

Brita Katarina Hallin i Uberg (pigan på fädernegården i Önskan som också var fadder åt Märta Teresia)

Den 2 juni 1904 föds dottern Märta Linéa:

Faddrar är J. Sällström och hustru i Önskan (Olof och Sara Stinas son, dvs Annas kusin, som också var fadder till äldste sonen Karl Johan).

Flickan dör, inte ens sex månader gammal, den 20 november 1904. Det året dör det 9 barn i Skorped (av 33 personer totalt):

Husförhörslängd Skorpeds församling 1900 - 1913.

Inte ens två månader senare, den 6 januari 1905, dör även Anna, endast 37 år gammal:

Hon har vid det laget hunnit föda sex barn, varav fyra dött i ung ålder, och förlorat sin förste make. Av dödsnotisen framgår ingen dödsorsak, så vi kan inte veta vad som hände. Det verkar dock som att hon dog hemma, för det finns ingen anteckning om lasarettet (vilket det gör för andra). Det är inte omöjligt att Anna och hennes späda dotter drabbades av någon sjukdom som tog bådas liv, eftersom de dog så nära varandra i tid. Eller så är det lungsoten (TBC) som tar Annas liv, den sjukdom som ska komma att ta dottern Sveas liv flera år senare. Det finns andra i Skorped som dör av lungsot vid tiden för Annas död och jag har förstått att sjukdomen kan smitta och ligga latent i kroppen i många år innan den bryter ut. Allt förblir dock gissningar så här långt senare och bara faktum kvarstår, att min farmors faster Anna Kristina Zachrisdotters liv tog slut alldeles för tidigt.

När Anna dör efterlämnar hon sin make och döttrarna Hulda, inte ens 10 år gammal, och Svea, som nyss har fyllt tre.

Bouppteckning efter Anna Kristina

Av Annas bouppteckning kan vi utläsa att familjen alltjämt bodde i det hus hon förvärvade med Karl Isak innan han dog, vilket utgjorde hennes enskilda egendom och ägdes tillsammans med dottern Hulda. Vi kan också se att Annas bror Jonas utses som förmyndare för Hulda (som ju förlorat båda sina föräldrar vid det här laget) och god man för Svea (som ju är Andreas dotter). Bohaget tycks mindre än vid tiden för Karl Isaks död, och dess värde är också betydligt lägre, men skulderna som fanns vid tiden för förste makens död tycks nu vara avbetalade. Endast skulder till banken och till olika handlare i Skorped noteras (man handlade förmodligen en hel del på krita). Makarna tycks också haft försäkringar som faller ut och bland annat bekostar Annas begravning i Skorpeds kyrka den 22 januari 1905.

Jag noterar också särskilt att en av bouppteckningsmännen är en ”J Saellström” och antar utifrån det ovanliga namnet att det rör sig om Jonas Sällström, dvs Annas kusin och ende sonen till Olof och Sara Stina i Önskan.

 
År 1905 den 22 april förrättades av undertecknade bouppteckning efter arbetaren A L Lagessen i Skorpeds hustru Anna Kristina Lagessen född Zakrisdotter vilken avled den 6 sistlidne januari och såsom sterbhusdelägare efterlämnat
1)      Arbetaren A L Lagessen i Skorped
2 a) omyndiga dottern Hulda Kristina född den 12 september 1895
2 b) omyndiga dottern Svea Helena född den 10 december 1901
Änkemannen var personligen närvarande och för de omyndiga närvarade hemmansägaren Jonas Zakrisson i Önskan, förordnad förmyndare för Hulda Kristina och som god man för Svea Helena, den avlidnas dotter i senare giftet.
Boet uppgavs under edlig förpliktelse av änkemannen samt antecknades och värderades i följande ordning.

Tillgångar
Fastighet
En lägenhet avsöndrad från 3 25/36 seland No 1 och 2 i Skorped taxerad till 600 kronor därav dottern Hulda Kristina äger en tvåndel och den avlidna en tvåndel som före äktenskapet förvärvats och utgjorde hennes enskilda egendom.

5 st släta guldringar, 2 st matskedar silver, 1 st tesked silver, 1 st kopparkastrull, 1 st kopparkaffepanna, 2 st järngrytor, 1 st stekpanna, 1 st våffeljärn, 1 st strykjärn, 1 st gammal spis, 1 st köttkvarn, 4 st dragsängar, 1 ½ st rundbord, 1 st köksbord, 1 st kaffebord, 1 st nattduksbord, 6 st pinnstolar, 2 st köksstolar, 1 st barnstol, 2 st chiffonjer, 1 st köksskänk, 1 st barnvagn, 2 st stopptäcken, 1 st filt, 2 st hårtäcken, 2 st madrasser, 3 ½ st dunkuddar, 3 st kuddar, 4 st lakan, 4 st örngott, 20 st handdukar, 1 st sängöverdrag, 3 st bordsdukar, den avlidnes kvarvarande gångkläder värderades till 10 kr, glas och porslin till ett värde av 6 kr, böcker till ett värde av 10 kr, 1 st regulator, 2 st väckarur, 1 st fickur, 1 st symaskin, 1 st stickmaskin, 4 st hänglampor, 6 st rullgardiner, 1 st spinnrock, 1 st bakbord och bakredskap, diverse lagg och träkärl, diverse snickarverktyg, 1 st Mausergevär, 1 st sticksåg, 1 st resväska, 2 st nattsäckar, 1 st fiskrysja, 1 st ljusstakar, 2 st liar, 2 st rafstharvor, 1st klädkista, 1 st åkerharva, 1 st gräfta, diverse till ett värde av 5 kr.

Obligationer

½ del av 1889 års Prima obligationer Ser 4399 No 21 värde 5 kr

Osäkra fordringar

Av hyvlaren N Andersson Skorped 5 kr

Av arbetaren Jonas Danielsson Westersel 5,50 kr

Summa tillgångar: 793, 25 kr (vilket motsvarar 44 560 kr i dagens penningvärde).

Skulder och avgående poster

Till Hernösands Enskilda Bank enl. utställt av J Hellström 260 kr

Till Handlaren C J Rolén Skorped enl. räkning 33,75 kr

Till Handlaren E Tjernström Skorped enl. räkning 41,06 kr

Till Handlaren J Hellström Skorped enl. räkning 83, 71 kr

Till Lännäs tullkvarn Lännäs 29,75 kr

Till Skomakare P E Nordin 6,35 kr

Till Jon Zakrisson Önskan förmyndarmedel 44,03 kr

Bouppteckningsmäns arvode 15 kr

 
Boets behållning alltså 249, 60 kr (vilket motsvarar 14 021 kr i dagens penningvärde).
Därjämte upplyste änkemannen att ifrån begravningskassa erhållits 500 kronor (28 087 kr) vadan ingen begravningskostnad upptagits, samt att makarna haft en samförsäkring i Pensionsbolaget varå en försäkring torde utfalla med 500 kronor.
Sålunda enligt uppgift antecknat och värderat som ovan
J Saellström    P Andersson
Att allt blivit riktigt uppgivet och intet med vilja och vetskap dolts eller utelämnat intygar under edsförpliktelse som ovan
A L Lagessen
Vid bouppteckningen närvarande
J Zachrisson

Hur går det för änkemannen Andreas Ludvig?

Den 23 juni 1906 gifter Andreas Ludvig om sig med pigan Brita Katarina Hallin (1867-02-14). 

Brita arbetar innan giftermålet sedan tio år tillbaka som piga på gården hos Anna Kristinas bröder i Önskan (hon är yngre syster till drängen Erik som dog på gården 1886 av timmer i huvudet!) och är gudmor till Svea Helena (och även flickan Märta Teresia som dör strax före sin far 1898). Brita och Anna Kristina är jämnåriga och vi kan anta att de varit nära vänner eftersom hon blivit utsedd till gudmor åt två av barnen.

Den 20 juli 1906 flyttar Andreas Ludvig med styvdottern Hulda och dottern Svea Helena inom Skorped, efter giftermålet med Brita. De flyttar kanske samman i en ny bostad?

Den 30 september 1907 flyttar Andreas Ludvig med hustrun Brita och Svea Helena till ett torp i Mosjö. De får en dotter 1907 och en son 1909. 

Andreas Ludvig blir svensk medborgare 1913 och familjen flyttar från Mosjö till Torsåker sommaren 1918, där Andreas förvärvar ett eget hemman.

Andreas dör 1939, 75 år gammal, i Torsåker.

Och hur går det för Anna Kristinas döttrar?

Hulda Kristina

Hulda Nilsson, 1895 - 1977

När mamma Anna dör bor Hulda kvar i Skorped ett tag med sin styvfar och halvsyster. När Andreas gifter om sig och bestämmer sig för att flytta till Mosjö i slutet av september 1907 har Hulda just fyllt 12 år. Istället för att flytta med övriga familjen väljer Hulda att flytta hem till mormor Märta Stina och moster Märta Maria (som är en av Huldas faddrar) på gården i Önskan:

Hulda 1916, 21 år gammal.

Hulda andra från höger på raden längst fram.

Hulda 1920, 25 år gammal.

Morbror Jonas, som äger gården, är ju Huldas förmyndare och ansvarar för hennes väl och ve. Hulda och mormor bor sedan tillsammans i över 20 år, tills Märta Stina dör på juldagen den 25 december 1927, 85 år gammal. Hulda är då 32 år fyllda.

De närmsta tio åren efter att mormodern dör tycks Hulda lite vilsen. Hon flyttar fram och åter i landet för att till slut landa hemma i Önskan igen:

Ganska precis fyra år efter mormoderns död, den 23 december 1931, flyttar Hulda från Önskan för en tjänst som hembiträde till Gamlestads församling i Göteborg. Adressen är Bagaregårdsgatan 9.

Den 18 mars 1933 flyttar Hulda tillbaka till Önskan från Göteborg.

Den 2 januari 1935 flyttar numera sömmerskan Hulda från Önskan till Villstad i Jönköpings län. Hon bor på Arnäsholm. Den 9 november 1935 flyttar hon därifrån till Örgryte i Göteborg.

Den 6 maj 1936 flyttar Hulda tillbaka till sina morbröder i Önskan från Oskar Fredriks församling i Göteborg.

Den 14 augusti 1938, nästan 43 år gammal, gifter sig Hulda med Jonas Jonsson (född 1904-05-10), jordbrukare och torpare från Önskan:


Jonas Jonsson 1904 - 1982

Jonas är son till Jonas Håkansson, som i sin tur är son till Huldas morfars halvbror Jonas Pehrsson Gensjös styvdotter Stina och hennes make Håkan Håkansson. 

Jonas Håkansson med familj (jag tror att Jonas Jonsson är parveln som står mellan far och mor).

Jonas Jonasson flyttar vid tiden för giftermålet från föräldrahemmet till det första gemensamma hemmet med Hulda. 

Husförhörslängd för Jonas Jonassons föräldrahem.

Torpet som Jonas flyttade från kallades för Jonasbo och byggdes av hans far efter att fastigheten avstyckats från Sandplatsen, dvs den fastighet där Byhuset står idag. Jonas Håkansson förvärvade marken 1923 och huset stod klart 1925. Hans son Kristoffer Jonsson (Jonas bror) tog över fastigheten 1938 och hans döttrar Margareta och Anna-Märta tog över föräldrahemmet 1990. Detta är alltså det gula hus som ligger mitt över vägen från Anna och Einars hus!

Jonas Jonasson hade, innan han gifte sig med Hulda, emigrerat till Minnesota i Amerika i november 1928 och återvänt till Sverige och Önskan i februari 1930. 

Den 9 juni 1942 flyttar Jonas och Hulda till ett torp i Västergensjö i Anundsjö. De får inga barn.

År 1953 flyttar Hulda och Jonas tillbaka till Önskan. De har då förvärvat det hus i Önskan som så småningom ska komma att bli min farmor och farfars (dvs granne över vägen med Jonas fädernegård som vid det här laget bebos av hans bror Kristoffer med familj). Huset som Hulda och Jonas har köpt började byggas 1937 av Olle Norberg (fadern till Agnes, Sven Zakrissons hustru), då han skulle överlämna jordbruket till sin dotter. Olle dog dock 1939, innan bygget hann färdigställas. Huset övertogs då av Olles bror, som avled på 40-talet utan att heller han ha hunnit färdigställa huset. Huset köptes sedan av Hulda och Jonas som byggde färdigt och flyttade in julen 1955. Under byggtiden, 1953 till 1955, hyr de lägenheten på övre plan i grannfastigheten, dvs Önskans bönhus.

Hulda dör den 7 mars 1977 i Önskan, 81 år gammal. Jonas bor kvar i huset till sin död 1982. Min farmor och farfar köper huset av dödsboet och flyttar in samma år. 

Svea Helena

När Hulda år 1907 bestämmer sig för att lämna sin styvfar, styvmor och halvsyster och flytta till mormor Märta Stina i Önskan, flyttar Svea med sin far och styvmor från Skorped till Mosjö. Svea är då knappt 6 år fyllda. Den 19 juli 1918 flyttar Svea och resten av familjen, som under åren i Mosjö utökats med några halvsyskon, till byn Hämra i Torsåker socken i Västernorrland. Svea är då 16 år fyllda.

Den 1 februari 1924 noteras Svea, vid det laget 22 år gammal, som emigrerad till Amerika i Torsåkers kyrkobok. Den 13 februari avgår ångfartyget ”Stockholm” från Göteborg och når New York den 24 februari. Destinationen är Minnesota:

Svea längst ner i passagerarlistan.

Svea längst ner i ankomstlistan.

Innan hon reser har hon förlovat sig, via brev, med Israel Algot Hellholm (född 1899-05-20) från Lännäs i Skorpeds socken. Algot har nämligen rest i förväg året innan:

I Amerika gifter sig Svea och Algot den 24 maj 1925: 

Algot är skriven i föräldrahemmet i Lännäs när han den 15 november 1923 antecknas som ”obefintlig” i kyrkboken. Troligen anmälde han inte att han skulle emigrera till Amerika hos prästen. Algot är predikant inom baptiströrelsen och ska antagligen missionera i Amerika.  

Skorped var tidigt ett baptistfäste och detta skulle komma att hålla i sig än idag. Info från Skorpeds Baptistkyrkas hemsida:

Skorpeds Baptistförsamling bildades 1861, dvs. endast 13 år efter den första baptistförsamlingens födelse i vårt land. Redan 1875 var medlemsantalet 128, åren 1891 och 1902 toppar statistiken av nya medlemmar; 1891 döptes 100 personer och 1902, 105. Församlingen har genom åren i stort sett utgjort 12% av Skorpeds invånarantal. Därmed lär byn vara Sveriges mest "baptistiska" samhälle. Idag är vi drygt 90 medlemmar.

I Amerika använder Svea namnet Helen så Svea Lagesen blir Helen Hallholm, säkert har det med uttalet att göra.

Svea och Algot bosätter sig i Chicago. Den 23 juli 1926 föds dottern Marie Ann, den 17 november 1927 föds sonen Nels Andrew Bernard (dör 2006) och den 12 oktober 1929 föds dottern Helena Linnéa.

Folkräkning USA 1930. Familjen Hellholm längst ner.

Familjen flyttar tillbaka till Sverige 1932 (kanske pga den stora depressionen, som började i USA 1929?). Algot och barnen noteras som inflyttade till Skorped den 27 augusti men Svea först tre veckor senare, den 19 september. Kanske tar hon en annan båt, eller blir uppehållen av någon anledning längs vägen? 

Svea är höggravid vid flytten och en dryg månad senare, den 28 oktober 1932, föds sonen Roy Kenneth Hellholm i Skorped. Eftersom föräldrarna är baptister döps han inte i Skorpeds kyrka.

Denne Kenneth var, många år senare, en välbekant gäst hemma hos min farmor och farfar när jag var liten. Han dök ofta upp vid middagstid, eller när det var dags för fika, och satt oftast tyst och lite tillbakadragen i kökssoffan. Jag minns att han vid något tillfälle fixade vår gamla Opel i sin bilverkstad och jag har för mig att han och farfar jagade tillsammans i samma jaktlag. Jag har dock inte haft någon aning om att vi var släkt på långt håll genom att Kenneth Hellholm var min farmors kusins barn, alltså min pappas syssling/tremänning!

Svea och Algot bosätter sig i Skorped direkt efter hemkomsten från Amerika:

Algot arbetar som murare. År 1934 flyttar de till Önskan:

I Önskan bosätter de sig i ett relativt nybyggt hus, på samma gård som det hus Jonas Olofsson och Anna Zachrisdotter (Sveas farfar och farmor) lät uppföra många år tidigare. Jonas och Annas son Olof tog ju över gården och vid det här laget (1930-tal) är det Olofs barnbarn som är hemmansägare. Det gula hus som Algot och Svea flyttar in i är byggt av Olofs sonson Jonas i slutet av 1920-talet. Sorgligt nog dog Jonas hustru Anna kort efter giftermålet och Jonas lämnade då Önskan för gott (bland annat flyttade han till Stockholm en period och utbildade sig till diakon på Stiftelsen Stora Sköndal, vilket ligger bara ett stenkast från min bostad idag!).

 Svea bor i det här huset till sin död, Algot och barnen bor kvar till 1956.

Den 8 januari 1940 föds en liten sladdis, dottern Hulda Wajleth Katarina. Algots yrke anges nu till Inspektör.

Dottern Helena Linnea dör, bara 12 år gammal, på lasarettet i Örnsköldsvik av hjärnhinneinflammation den 9 maj 1942.

Så dör Svea bara några få månader senare, endast 40 år gammal, den 25 augusti 1942 på sjukstugan i Bredbyn av lungsot/tuberkulos. 

Totalt är det fem personer som avlider av samma sjukdom i Skorped det året (av 28 dödsfall totalt).

Svea lämnar efter sig maken Algot och barnen Marianne, 16 år, Bernard, 14 år, Kenneth, 10 år och lilla Wajleth, 2 år gammal.

Skolkort Önskans skola 1937. Bernhard på översta raden och Marianne och Linnea på nedersta raden.

Skolkort Önskans skola 1940. Linnea på översta raden och Kenneth på nedersta raden. Båda längst till vänster.

Algot gifter om sig 1949, blir återigen änkling 1979, och bor kvar i Skorped till ålderns höst då han flyttar till Sörgården i Bredbyn där han dör den 2 september 1991, 92 år gammal.

Det verkar gå bra i livet för Sveas och Algots övriga barn. Dottern Marianne gifter sig så småningom, får en son och flyttar till Örebro. Sonen Bernhard gifter sig så småningom, får en dotter och flyttar till Järfälla. Dottern Wajleth gifter sig så småningom, får tre döttrar och flyttar till Örnsköldsvik. Alla tre får leva till ålderns höst.

Sveas och Algots yngste son Kenneth förblir ogift och barnlös genom livet, bor alltjämt kvar inom Skorpeds församling (i Lännäs i sin ungdom) och försörjer sig bland annat som grävmaskinist. Så småningom flyttar Kenneth tillbaka till Önskan, hyr lägenheten i Önskans bönhus åren 1968 till 1985 (samma lägenhet som Hulda och Jonas hyrde åren 1953-1955!) och blir en välbekant gäst hos sina närmsta grannar, dvs min farmor och farfar, fram tills farfar dör 2001 och farmor flyttar till Skorped. Säkert kände Kenneth även sin moster Hulda och Jonas väl, de bodde ju också grannar under många år.

Kenneth köper ett eget hus i Önskan 1985 och bor där till sin död, den 28 december 2005. 

Kenneth Hellholm 1932 - 2005
Förutom all sorg och alla förluster (som jag varnade för inledningsvis) kan jag konstatera att berättelsen om Anna Kristina och hennes döttrar Hulda och Svea har gett mig viktiga pusselbitar i hur allt och alla verkar hänga samman på något sätt i Önskan! Inte visste jag att i farmor och farfars grå eternithus hade farmors kusin Hulda bott (och dött) dessförinnan, och inte visste jag att den där lite eljest farbrorn vid kaffebordet var syssling till min pappa! Och så här fortsätter det, ju mer jag gräver och forskar fram i arkiven desto mer komplett blir det stora pussel som är min släkthistoria!

Inte blir det sämre av att jag i boken utgiven av Önskans bygdegårdsförening hittar alla dessa gamla fotografier av mina släktingar, det är något särskilt med att få ett ansikte på all fakta. Och på tal om att lägga pussel så hittade jag den här bilden i boken:

På sykurs i bönhuset (någon gång innan den 25 augusti 1942) förevigas min farmor Anna (fjärde från vänster på mittenraden) och hennes kusin Svea Helena Hellholm (längst upp till vänster). På bilden återfinns även Agnes, min farmors bror Svens blivande hustru, och Anna Stina, min farmors bror Zackes blivande hustru.

 

I nästa inlägg tror jag att vi har nått fram till berättelsen om min farmors föräldrar, Per från Önskan och Kristina från Johannesberg, jag ser väldigt mycket fram emot att få komma dem lite närmare…